Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Svampar finns överallt och hela tiden, säger svampforskaren Henrik Nilsson vid Göteborgs universitet, som förklarar varför svamparna är så viktiga.

– Svamparna är naturens stora nedbrytare av organiskt material, inte minst död ved, grenar och nedfallna löv. Enkelt uttryckt kan man säga att svamparna producerar näringsrik jord, den jord som bonden sår i, som skogens träd växer i och som en lång rad av djur och växter behöver för att leva. Denna cirkulation av organiskt material och näringsämnen, och där alltså svamparna utgör den centrala aktören, tycks vara helt nödvändig för flercelligt liv på jorden.

– Ibland bryter svamparna ned sådant vi helst skulle vilja ha kvar, huden mellan tårna i fallet med fotsvamp, eller bondens skörd i fallet med växtparasitiska svampar till exempel. Detta är svamparnas lite mörkare sida, att de orsakar skador och ger upphov till kostnader som parasiter på levande växter och djur. Men allvarliga svampsjukdomar är ovanliga hos varmblodiga djur, inklusive människan. Istället har vi svamparna att tacka för en lång rad mediciner, inte minst penicillin.

Läs mer: Magiska svampar på recept

Finns det många olika sorters svampar?

– Det finns närmare sex miljoner olika svamparter, och de påträffas precis överallt – i jord och mark, i sjö och hav, från klippor i Antarktis till diskhon i köket. Man har till och med hittat svampar inne i Tjernobyl.

– Många svampar lever underjordiskt, oftast i form av tunna svamptrådar (hyfer). Under sensommaren-hösten uppfattar svamparna att vintern är i antågande, och om tillräckligt mycket vatten finns att tillgå börjar de anlägga fruktkroppar, till exempel gula kantareller när det gäller den vanliga kantarellen. På fruktkropparna bildas sporer, som vi kan tänka på som svamparnas frön. När dessa blåser iväg och landar på något mysigt ställe, kan de, särskilt när vintern är över, gro och ge upphov till nya svamptrådar.

– Svamparna finns överallt och hela tiden, men vi observerar dem oftast bara som fruktkroppar, och då främst på hösten. Att man bara ibland snubblar på svampar kan få en att tro att svamparna inte rimligen kan spela någon särskilt framstående roll i naturen. Ingenting kunde vara mer fel.

Läs mer: Därför är svampar så giftiga

 Varför är svamp intressant att forska på?

– Det som gör svampforskningen – mykologin – så spännande är den totala kontrasten mellan de svampar du kan observera, på till exempel en skogsplätt, och de långt, långt fler svampar som faktiskt lever där, men som inte kan observeras direkt. DNA-sekvensering visar oss att en tesked skogsjord kan innehålla 100 olika svamparter. DNA-tekniken låter oss studera dessa ”osynliga” svampar: vilka de är och vad har de för sig.

– Och tack vare svamparna kan vi jäsa vårt bröd och – påpekar någon – brygga öl och vin. Åter andra svampar lever i symbios med växter i växternas rötter (mykorrhiza). Där nere i mörkret utbyter svampen och växten fördelar med varandra, och resultatet är friskare och mer konkurrenskraftiga växter som dessutom förmår växa på ställen de annars inte skulle mäktat med. Livet utan svampar hade med andra ord inte bara varit tråkigt – det hade kanske inte funnits alls.

Vad betyder svamp för allmänheten tror du?

– Min känsla är att svampar i första hand förknippas med höstens svampplockning – en folkkär, naturnära upplevelse för hela familjen. Jag är dock rädd för att svamparna i andra hand förknippas med negativa företeelser som svampförgiftning, möglande mat samt hus- och källarsvamp. Det är nog sällan man begrundar svamparnas oerhört viktiga roller i naturen. Just därför tycker jag att Svampens dag är så bra – det är ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma en synnerligen intressant, men också slående förbisedd, organismgrupp.

– Jag hoppas att hela Sverige tar tillfället i akt till åtminstone en skogspromenad på Svampens dag. Jag törs lova att den som sliter blicken från mobilen och i stället låter den svepa över marken, eller för den delen trädstammar eller klippväggar eller vad man nu kan tänkas råka passera, kommer att stöta på en förbluffande mångfald av svampar i alla tänkbara färger och former.

Svampens dag inträffar alltid den första söndagen i september.

Tänker du uppmärksamma svampens dag på något sätt?

– På söndag siktar jag på att ta med familjen på en enklare skogspromenad för att se vad vi hittar i svampväg. Barnen brukar fokusera på kantareller, men jag är mest intresserad av att hitta ovanliga svampar, eller vanliga svampar på ovanliga ställen. Med lite tur kan vi steka ihop en kantarellgryta till middag.

Svampens Dag är ett rikstäckande arrangemang som genomförts årligen sedan starten 2008.

Kontakt:

Henrik Nilsson, Forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, henrik.nilsson@bioenv.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera