Djurens värld funkar med hjälp av färger
Färger hjälper djur att skydda sig och överleva, men även att hitta en partner och fortplanta sig. Nu vet vi mer om hur färger uppstår hos djur och hur de uppfattas.
Tekniska framsteg som digitalisering och spektrofotometri har drivit forskningen framåt de senaste årtiondena. Framstegen i forskningen har bland annat lett till kunskap om att andra varelser inte ser och upplever världen på samma sätt som människor.
Ökad kunskap om hur färger uppfattas och fungerar i djurvärlden kan i framtiden bidra till utvecklingen inom så skilda områden som medicin, säkerhet och kläder.
Färger har olika funktion och signalerar olika saker för olika arter. Färger har stor betydelse i djurens sociala liv. Inte minst vad gäller att hitta en partner. Färg är också ett sätt att reglera kroppstemperaturen och skydda sig mot parasiter. Färger kan fungera som varningssignal men också som kamouflage. Färgers kamouflerande funktion och den evolution som skett hos bytesdjur utifrån vad rovdjur ser och inte ser är bara ett av de områden som forskare studerar.
Samarbete kring färgseende
I en översiktsartikel i tidskriften Science beskriver forskare från flera länder och med olika forskningsinriktning färgers funktion och evolution bland djuren. Almut Kelber, professor i sinnesbiologi vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, är en av författarna till artikeln i Science. Hon har studerat färgseende hos olika djurarter och hon vill att forskare vidgar framtida studier och sätter in färger i ett större sammanhang.
– Hos många, många djur så samverkar färg med lukt och andra faktorer. Samma art kan exempelvis använda färg i ett sammanhang men inte i ett annat. Färger är sällan viktiga för att se små detaljer medan färg har stor betydelse för att kunna hitta en partner, säger Almut Kelber som är knuten till Syngruppen vid biologiska institutionen i Lund.
Artikel:
“The biology of color”
Biologer, genetiker, fysiker, psykologer, fysiologer och antropologer har bidragit till artikeln som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
Kontakt:
Almut Kelber, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046 222 34 54
072 502 60 04
almut.kelber@biol.lu.se
