Tema

Fetmaoperation – en angelägenhet för hela familjen

Familjen blir starkare, familjen går tillbaka till gamla rutiner eller familjen separerar.
– I vilken mån familjen kan stötta varandra har stor betydelse för hur det går, säger Ami Bylund, Ersta diakoni har studerat som har studerat hur familjer påverkas när någon familjemedlem genomgått en gastric bypass-operation mot fetma.

Fetma är en kronisk sjukdom och ett av våra stora folkhälsoproblem. Viktreducerande kirurgi i form av gastric bypass-operation är en etablerad behandling, och i Sverige genomförs cirka 6000 operationer per år. Att genomgå en sådan operation innebär stora krav på livslånga förändringar i levnadsvanor, till exempel vad gäller matvanor och livsstil.

– Vilken förberedelse och i vilken utsträckning familjen kan stötta varandra när förändringar sker har stor betydelse för hur de mår och hur det går efter operationen, förklarar Ami Bylund. Utmaningen för vården är att kunna identifiera vilka familjer som är i behov av extra omvårdnad och hjälpa dem.

Svårt att prata om oro för fetman
Ami Bylund har studerat familjer tre månader respektive två år efter att en familjemedlem har opererats. Hennes studie visar att familjerna före operationen hade svårt att prata med varandra om sin oro över hur fetman påverkade hälsan hos den person som skulle opereras. Efter operationen har en del familjer det svårt att få ihop livet, medan den som opererats kan engagera sig mer i familjen än tidigare.

– Familjen kunde nu ta ett gemensamt ansvar och planera tillsammans, och det gjorde att deras sammanhållning och välbefinnande ökade.

Magsäcken minskas

Den vanligaste fetmaoperationen kallas gastric bypass, innebär att magsäcken minskas och att maten leds förbi större delen av magsäcken och första delen av tunntarmen. Det gör att man fortare blir mätt och att kroppens upptag av kalorier minskar.

Gastric bypass anses ge mycket goda resultat på lång sikt och ganska lite biverkningar. Men som med alla operationer finns det risk för komplikationer. Man måste vara beredd på att ändra livsstil både före och efter operationen för att minska risken för komplikationer och för att undvika att gå upp i vikt igen. Källa. Vårdguiden 

Efter två år har familjelivet blivit mer oförutsägbart, bland annat beroende på vilka förväntningar familjemedlemmarna har om vilka förändringar som sker efter operationen. Familjerna går igenom olika faser och hur det går beror på familjens totala livssituation och hur flexibla och trygga deras relationer är vilket framträder vid förändring.

Tre utvecklingsvägar för familjen
Ami Bylund ser tre vanliga utvecklingsvägar: familjen blir starkare, familjen går tillbaka till gamla rutiner eller familjen separerar.

– Resultaten visar alltså att hela familjen påverkas av förändringarna efter en gastric bypass-operation. De ger oss också större kunskap om familjens behov, resurser och hur familjemedlemmar kan stödja varandra i förändringarna efter operation.

– Genom informera hela familjen inför en operation får alla möjlighet att förbereda sig på de förändringar som kommer, säger Ami Bylund och berättar att hon nu arbetar med att ta fram information som riktas till familjen.

Hälso- och sjukvårdpersonal kan genom att identifiera familjens behov och resurser bidra till att stärka familjefunktionen och det gemensamma välbefinnandet.

Avhandlingen: Vänta vi måste hänga med: Aspekter av familjefunktion efter gastric bypass kirurgi

Kontakt:
Ami Bylund, doktor i vårdvetenskap, telefon: 08-714 65 04 ami.bylund@erstadiakoni.se
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05

Läs också

Långsammare celler vid svår utvecklingssjukdom
19 september, 2017 | Karolinska Institutet
Tusen gener skyddar mot malaria
19 september, 2017 | Stockholms universitet
Ärvda bakterier nyttigare än andra
19 september, 2017 | Lunds universitet
Livsstil länk mellan DNA-förändring och sjukdom
18 september, 2017 | Uppsala universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Fetmaoperation – en angelägenhet för hela familjen

 lästid ~ 2 min