Tema

Väderförhållanden vid snösmältning ger svar om klimatet

Betydelsen av vad som händer i sjön i samband med snösmältning och islossning har hittills underskattats. Tajmingen av olika temperaturdrivna processer under vårvintern har en stor effekt på sjöekosystems funktioner, och därmed vad som avsätts år för år på sjöbottnarna, konstaterar forskaren Dominique Maier vid Umeå universitet.

Resultaten i hennes avhandling kommer att ha stor betydelse på hur vi kan uttolka informationen som finns i sjösediment, och därmed förstå forntida miljö- och klimatförhållanden.

Ger ny inblick
Många studier har gjorts på sjösystem för att undersöka hur klimatet varierat i ett historiskt perspektiv. Kombinationen av sjöövervakning och paleolimnologiska metoder – specifika biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper i sjön över alla årstider tillsammans med påverkan från säsongsbunden avrinning synlig i sjösediment – har visat sig vara ett mycket kraftfullt verktyg för att få en djupare inblick i säsongsvariationer i klimatet.

Dominique Maier har utfört provtagningar i Nylandssjön i Nordingrå under en treårsperiod. Hennes analyser avslöjar att förhållanden i samband med snösmältningen och islossningen är tidpunkten som visar störst väderstyrd påverkan för avsättning av sediment.

– Snö- och issmältningsinducerad avrinning kan skapa en mycket hög men tidig primärproduktion i sjöar om den inträffar före vårcirkulationen, säger hon.

Dominique Maier använde kiselalger, de viktigaste primärproducenterna i sötvatten, för att studera säsongsvariationer i klimatet förr. De encelliga algerna är vanliga i alla sjöar och finns i hundratals arter och de är mycket känsliga för miljöförhållanden. Hur vanliga de blir beror på limniska faktorer som kan kopplas till årstidernas klimatförhållanden. Kiselalgernas cellväggar bryts inte ned utan finns kvar tusentals år i sjöns sediment efter depositionen. Genom att räkna de olika ”skeletten” (silikatstrukturer) kunde Dominique Maier utläsa och tolka tidigare miljöförhållanden.

Säsongsmässig påverkan
– Med hjälp av ansamlingar av vissa arter kunde jag identifiera att klimatpåverkan på sjösystemet är säsongsmässig.

Med analyser som gjorts i sedimentet som sträcker sig över 80 år kan man sätta in de mer kortsiktiga mätningarna (tre år) i ett längre perspektiv. På det viset kan man se hur förändringar i markanvändning (jordbruk, skogsbruk) har påverkat sjön utveckling under de senaste 80 åren, långt innan man har genomfört några mätningar.

Dominique Maier kommer från Tyskland och har läst marinbiologi vid universitetet i Bremen.

Avhandling:
”Combining limnology and paleolimnology: A refined understanding of environmental sediment signal formation in a varved lake.” På svenska: Länka limnologi och paleolimnologi – öka förståelsen av miljöförändringarnas effekter i en boreal sjö med varviga sediment. Dominique Maier, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet

Kontakt:
Dominique Maier, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap,
t
elefon: 072-219 61 90, e-post: dominique.maier@umu.se

Läs också

Nykomlingarna i Östersjön går inte att stoppa
21 september, 2017 | Redaktionen forskning.se
Smart klädd i 100 procent svenskt papper
20 september, 2017 | Högskolan i Borås
DNA i sedimenten avslöjar när siken kom till sjön
20 september, 2017 | Umeå universitet
Ny kunskap kan ge bättre återvunnet aluminium
18 september, 2017 | Jönköping University

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Väderförhållanden vid snösmältning ger svar om klimatet

 lästid ~ 2 min