Tema

Obemannad farkost letar fisk utanför Gotland

  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

Varför ökar populationen av sillgrisslor i Östersjön och hur är det kopplat till de marina ekosystemen? För första gången testas nu en självgående, fem meter lång, obemannad ytfarkost för att undersöka förekomsten av fisk. Tekniken kan ha stor potential för framtida undersökningar av de marina ekosystemen.

– För att förvalta de marina ekosystemen måste vi förstå interaktioner mellan olika arter, men också hur detta relaterar till ett modernt och hållbart resursnyttjande. Det kan till exempel vara nödvändigt att reglera fisket under vissa delar av året för att det ska finnas tillräckligt mycket föda för havsfåglar, menar Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

I en nu pågående pilotstudie, som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, används en ny teknik för att undersöka havsmiljön. Studien sker i vattnen väster om Gotland – ett område som utgör en hotspot för biologisk mångfald i Östersjön, med bland annat de största havsfågelkolonierna (Karlsöarna) och även ett delvis intensivt fiske efter små pelagiska arter (skarpsill och strömming). Karlsöarna hyser upp mot 80 000 individer av fiskätande fåglar, som preliminärt kan konsumera omkring 3000 ton fisk under häckningsperioden som pågår mellan april och juli.

Studerar dykande sillgrisslor
Den obemannade farkosten, Autonaut, har utvecklats i Storbritannien och drivs framåt av vågkraft. Instrumenten ombord drivs av solpaneler på däck. Data kan tankas ner via satellit eller VHF-radio. Autonaut kan programmeras att köra olika rutter men också styras direkt via satellit och VHF. ­Under testperioden kommer Autonaut kontinuerligt att samla in data med ett avancerat vetenskapligt ekolod, och därmed ge information om fiskens biomassa och utbredning.

Den nya tekniken är billigare än traditionella fartyg och har också fördelen att den kan samla in data om våra hav kontinuerligt, under lång tid. Den är dessutom liten och helt ljudlös vilket gör att man på ett miljövänligt sätt kan följa upp ekosystemen och upptäcka nya mönster. Bland annat har forskarna redan kunnat studera dykande sillgrisslor på ekolodet – något man inte kunnat göra med traditionell teknik.

Planer på studier i andra ekosystem
– På sikt finns möjligheter till att bearbeta och presentera information i realtid. Autonaut kan dessutom utrustas med andra typer av vetenskaplig provtagningsutrustning, vilket kan vara intressant för att öka kunskapen om andra delar av ekosystemet och Östersjöns miljötillstånd, säger Joakim Hjelm, avdelningschef för SLU Aquas havsfiskelaboratorium i Lysekil.

Om pilotstudien faller väl ut, planeras en studie i full skala under tre år 2018-2021 i det aktuella området. Det finns även preliminära planer på motsvarande studier i andra ekosystem, till exempel i Gullmarsfjorden på Västkusten.

Kontakt:
Olof Olsson, biträdande föreståndare, Stockholm Universitet, Stockholm Resilience Center, mobil 070-675 4509
Jonas Hentati-Sundberg, forskare, Institutionen för akvatiska resurser(SLU Aqua), Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, mobil 073-938 7969
Joakim Hjelm, avdelningschef, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, mobil 070-369 3004

Följ ytfarkosten Autonaut

Pressinbjudan:
På lördag den 10 juni mellan 8-17 finns möjlighet för media att träffa forskarna Jonas Hentati-Sundberg och Joakim Hjelm och följa arbetet på plats i Klintehamn på Gotland. Kontakta Jonas Hentati-Sundberg för närmare information.

Läs också

Världens största kanariefågel
22 juni, 2017 | Lunds universitet
Hållbarare transportindustri med livscykeltänk
20 juni, 2017 | Redaktionen forskning.se
Högsta temperaturerna i Stilla havet på 800 år
19 juni, 2017 | Göteborgs universitet
Tre sätt att minska mikroplastutsläpp från polyestertyger
16 juni, 2017 | RISE Research Institutes of Sweden

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Obemannad farkost letar fisk utanför Gotland

 lästid ~ 2 min