Mer kunskap kring magtarmsjukdomar ökar livskvalitén
Hur vanligt är mikroskopisk kolit och vilka är det som drabbas? Det är några av de frågor som fått ett svar tack vare forskning vid Region Örebro län. Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för tarmsjukdomar. Forskaren Anna Wickbom belyser också i sin avhandling hur patienter med en tarmsjukdom senare i livet kan få en annan tarmsjukdom.
Hur vanligt är mikroskopisk kolit och vilka är det som drabbas? Det är några av de frågor som fått ett svar tack vare forskning vid Region Örebro län. Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för tarmsjukdomar. Forskare Anna Wickbom belyser också i sin avhandling hur patienter med en tarmsjukdom senare i livet kan få en annan tarmsjukdom.
Mikroskopisk kolit delas in i kollagen kolit och lymfocytär kolit. De har likartade symptom, med kronisk oblodig vattentunn diarré och ofta avföringsinkontinens. Det är också vanligt att den drabbade får ont i magen och går ner i vikt. För patienter innebär ofta sjukdomen en begränsning i deras liv.
Inom Region Örebro län söker årligen cirka 20 personer för besvär av mikroskopisk kolit. Det är mest kvinnor som drabbas, cirka 80 procent, och varför det är så är fortfarande obesvarat inom forskningen. De flesta som insjuknar är 60 år eller äldre, men sjukdomarna förekommer i alla åldrar.
– I min avhandling ville jag öka kunskapen om sjukdomsförloppet för mikroskopisk kolit. Bland annat ville jag titta på ifall det finns faktorer som ökar risk för insjuknande. Eller om det finns andra sjukdomar som kan kopplas till patienter med mikroskopisk kolit, säger Anna Wickbom, överläkare på gastrosektionen vid medicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Bakgrundsfaktorer
Hon har i sin studie lyft fram olika bakgrundsfaktorer som ärftlighet, uppväxtförhållanden, utbildningsnivå, civilstånd och rökning. Det har studerats genom en studie där alla patienter som bor i upptagningsområdet till Universitetssjukhus Örebro inbjudits till att svara på en enkät med frågor som sedan har jämförts mot kontrollgrupper.
– Resultatet visar att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning har andra symptom än bara diarré. Patienter som har aktiv mikroskopisk kolit har dålig livskvalitet, i nivå med andra sjukdomar som anses vara betydligt mera allvarliga, säger Anna Wickbom.
Det påvisas att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning rapporterar ärftlighet för sjukdomen än kontrollgruppen. Det kan betyda att det finns genetiska faktorer som påverkar. Rökning är en stark riskfaktor för både kollagen kolit och lymfocytär kolit.
– Rökarna insjuknar cirka tio år tidigare än icke rökare. Uppväxtförhållanden, utbildningsnivå och civilstånd tycks inte ha betydelse för sjukdomen. Flera sjukdomar kan kopplas till mikroskopisk kolit såsom glutenintolerans, autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och intressant nog också ulcerös kolit. Associationen till ulcerös kolit är ny och har inte visats tidigare, säger Anna Wickbom.
Samband mellan sjukdomar
I avhandlingens sista delstudie studeras patienter som fått antingen diagnosen ulcerös kolit eller Crohn’s sjukdom och sedan mikroskopisk kolit, eller vice versa.
– Syftet med denna delstudie är att identifiera och kartlägga hur sådana konverteringar går till. Att söka gemensamma faktorer av betydelse för att dessa sker, men också för att se hur olika tarmsjukdomar kan överlappa varandra, säger Anna Wickbom.
Forskning kring mikroskopisk kolit började på 1980-talet på Universitetssjukhuset Örebro. Det är sjukdomar som är relativt nya. Det var den svenske patologen Clas Lindström som beskrev kollagen kolit för första gången år 1976. Lymfocytär kolit omnämndes år 1989 av en amerikansk patolog.
Kontakt:
Anna Wickbom, överläkare, Gastrosektionen, Medicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, tel: 073 – 15 00 741, e-post: anna.wickbom@regionorebrolan.se
