Tema

Här är nycklarna till kommuners klimatomställning

Hur kan kommuner uppnå ett effektivare klimatomställningsarbete? Nyckelfrågorna handlar bland annat om synen på klimatfrågan, samverkan nationellt och regionalt, interaktion med medborgare och privata aktörer.

Projektet Clipp med forskare på VTI och Linköpings Universitet, LiU, har studerat tre svenska kommuner som kommit långt i sitt omställningsarbete för minskad klimatpåverkan och ökad förmåga att hantera konsekvenser av ett förändrat klimat.

Identifiera viktigaste åtgärderna
– Syftet med projektet var att identifiera nyckelåtgärder för att kommuner ska kunna åstadkomma ett effektivare klimatomställningsarbete, säger Karolina Isaksson, forskare VTI.

De tre studerade kommunerna har en gedigen historik av klimatarbete. Skälen till att klimatfrågan har prioriterats varierar, men det är egna erfarenheter av konkreta problem och risker som har varit den främsta drivkraften. Klimatfrågan sammanlänkas tydligt med den kommunala stadsbyggnadsinriktningen i stort.

– Klimatfrågan har integrerats i kommunernas strategiska arbete på så vis att den inte bara beskrivs som viktig ”i största allmänhet” utan presenteras som en förutsättning för att upprätthålla och vidareutveckla god livskvalitet i kommunerna. Detta har visat sig vara en nyckel till framgång, säger Karolina Isaksson.

Tydlighet och obekväma beslut
En knäckfråga handlar om förmågan till praktiskt beslutsfattande och klarhet i prioriteringar. I fallstudiekommunerna finns tveksamhet kring hur styrande målen blir i praktiken. Kommunala planerare betonar återkommande svårigheter med att tillämpa översiktsplaner och andra strategiska dokument. Det blir tydligt att klimatfrågan sällan tillåts att i grunden utmana pågående urbana utvecklingstrender, normer och perspektiv.

– Utifrån analyserna ser vi ett behov av ett politiskt ledarskap som kan hantera även obekväma frågor. Detta framstår som en av de största och viktigaste, men också mest krävande uppgifterna, eftersom det handlar om att ta ställning för klimatfrågan även i sammanhang då den står i strid med exempelvis kommunala ambitioner att växa genom ett attraktivt, men riskfyllt vattennära byggande eller invanda mobilitets- och livsstilsmönster, säger Sofie Storbjörk på LiU.

Det är också viktigt med förmågan till extern kraftsamling. Privata aktörer såsom byggherrar och allmänhet behöver bli medskapare av klimatomställningen.

Aktivering av förändringskraft
Förutom tydlig rollfördelning och spridning i den kommunala organisationen behövs aktivering och mobilisering av förändringskraft.

Nyckelfrågor i omställningsarbetet

Utveckla former för samverkan nationellt-regionalt-lokalt samspel, vilket innefattar en viss omprövning av befintliga roller, relationer och mandat.

  1. Säkerställa en mer konsekvent tillämpning av befintliga strategiska verktyg som syftar till att stärka klimathänsyn i fysisk planering.
  2. Utveckla former för intern kraftsamling i en bred och mångsidig kommunal organisation, som etableringen av kontinuerliga och framåtsyftande mötesplatser mellan tjänstemän och politiker över sektorsgränser.
  3. Stärka transparens och tydlighet i det politiska beslutsfattandet. Framtidens politiska ledarskap behöver utveckla kapacitet att utmana etablerade normer och värderingar.
  4. Utveckla former för att interagera med medborgare och privata aktörer så att de blir aktiva medskapare av klimatomställning.
  5. Utveckla rutiner för att granska och följa upp den kommunala fysiska planeringens resultat utifrån ett klimatperspektiv.

Om projektet: Först gjordes telefonintervjuer med kommuner som i hög grad uppges ha tagit sig an klimatfrågan i sitt arbete. Därefter valde forskarna ut tre kommuner; Karlstad, Sundsvall och Vellinge, där de genomförde fördjupade fallstudier för få en bild av uppsatta mål och pågående klimatarbete. Projektet anordnade återkopplingsseminarier i fallstudiekommunerna samt workshops med användare och internationella forskare, där man identifierade nyckelåtgärder för att åstadkomma ett mer effektivt klimatomställningsarbete. Projektet (ClIpp) är ett samarbete mellan Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, vid Linköpings universitet, LiU, och forskare vid enheten Mobilitet, aktörer, planering (MAP) vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Rapporten: Kommunerna och klimatomställningen av Sofie Storbjörk, Karolina Isaksson, Mattias Hjerpe, Hans Antonson och Robert Hrelja.

Kontakt VTI: Karolina Isaksson karolina.isaksson@vti.se
Kontakt LiU: Sofie Storbjörk sofie.storbjork@liu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Här är nycklarna till kommuners klimatomställning

 lästid ~ 3 min