Tema

Korruptionen i rika demokratier underskattad

Internationella jämförelser av korruption tenderar att missa den korruption som sker i Sverige och andra rika demokratier. Det visar resultat från en forskningsartikel skriven av statsvetaren och korruptionsforskaren Staffan Andersson.

I det dominerade sättet att mäta rankas länder på en skala där varje land ges en poäng för korruptionsnivån. Det kanske mest kända exemplet, bland flera andra liknande, är den internationella organisationen Transparency Internationals årliga mätning av korruption där länderna rankas på en skala från 0-100. Ju högre poäng desto mindre korruption i landet, enligt indexet. Huvudsakligen hamnar rika industrialiserade länder högt på listan medan utvecklingsländer hamnar i botten av listan.

Men jämförelsen mellan länder är problematisk eftersom den förenklar bilden av vad korruption är, menar Staffan Andersson, korruptionsforskare och docent i statsvetenskap. I hans senast publicerade forskningsartikel undersöker han korruption och hur den ofta tenderar att mätas. Framförallt är det mutor som är den korruptionsform som mätningarna fångar in. Samtidigt visar forskning att andra former av korruption är vanliga i demokratiska rika länder, som Sverige.

Korruption i annan form
− Ett problem med mätningarna är att de antar att korruption bara kan variera i omfattning men inte i form mellan länder. Eftersom mutor framförallt är den korruptionsform som mätningarna fångar in visas en skev bild av verkligheten. Korruption i rika länder förekommer ofta på annat sätt, säger Staffan Andersson.

I rika demokratier kan korruption till exempel handla om favorisering, bjudresor eller att tillsättning av tjänster inte går till på rätt sätt. Det handlar också ofta om mjukare typer av maktmissbruk, som är svårare att komma åt och upptäcka än mutor. Korruption är ett spektra där flera olika handlingar ingår och borde räknas in, menar Staffan Andersson.

Dessutom förändras synen på vad korruption är över tid, och en annan viktig skillnad mellan länder är att lagen skiljer sig åt. Vad som räknas som korruption i ett land kanske inte gör det i ett annat – vilket på så sätt gör det svårt att undersöka och jämföra korruption utifrån brottsstatistik.

− Idag finns inget självklart alternativ till den typ av mätning som Transparency International representerar när man ska försöka jämföra korruption länder emellan. Men mina resultat visar att bilden av korruption inte är enkel och att dessa mätningar behöver kompletteras av andra data om korruption som tar hänsyn till att korruptionens former varierar, säger Staffan Andersson.

Artikeln:  Andersson, S., 2017,Beyond Unidimensional Measurement of Corruption, Public Integrity, 19(1), pp.58–76.

Kontakt: Staffan Andersson, 0470-76 74 20 och Tove Nordén, kommunikatör, 070-367 14 53

Läs också

Spelen som är mest beroendeframkallande
19 oktober, 2017 | Göteborgs universitet
Deprimerade pappor får ingen hjälp
18 oktober, 2017 | Lunds universitet
Goda effekter av yoga på fängelserna
18 oktober, 2017 | Högskolan Väst
Dags för individanpassad pensionsålder?
16 oktober, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Korruptionen i rika demokratier underskattad

 lästid ~ 2 min