Tema

Mer skräddarsydd behandling vid livmoderhalscancer

Forskningsresultat vid Universitetssjukhuset Örebro kan förbättra behandlingen för patienter med livmoderhalscancer. Forskaren Louise Bohr Mordhorst har i sin avhandling tittat på proteiner och proteinets påverkan via signalvägar i cancern. Målet är att hitta ett sätt att göra behandlingen mera individanpassad. Att ge rätt behandling till patienten och få död på tumören utan att skada frisk vävnad runtomkring.

Det är forskaren Louise Bohr Mordhorst som i sin avhandling tittat på proteiner och proteinets påverkan via signalvägar i cancern.

Det saknas fortfarande praktiskt användbara biomarkörer som kan vägleda vid val av individualiserad behandling för patienten. Viss förbättring av överlevnaden har skett över tid men det behövs mer forskning för att öka förståelsen kring tumörernas biologi och vad som sker i tumör och omgivande vävnad i samband med behandling.

– För att nå fram till en mer skräddarsydd behandling har vi analyserat både blod och tumörvävnad och använt information från undersökningar och röntgen av patienterna, säger Louise Bohr Mordhorst, överläkare på onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Målet är att finna nya biomarkörer med klinisk nytta inom cancerbehandling för ett allt mer individualiserat tillvägagångssätt.

– Vi vill på ett förfinat sätt kunna förutse vem som svara på given behandling och vem som inte gör det för att därmed kunna skräddarsy behandlingen till individen, säger Louise Bohr Mordhorst.

Riktat skott mot cancertumören
Förhoppningen är att den individualiserade behandling ger kontroll över cancern utan behandlingsrelaterade biverkningar. Genom tidigare upptäckt ökar överlevnaden i cancersjukdom vilket innebär mindre lidande och ekonomiska besparingar som resultat.

Moderna strålningsmetoder skjuter prick mot tumören. Apparaten skickar ut en radioaktiv strålkälla som genom nålar insatt i tumören ger en hög stråldos. Foto: Elin Abelson, Örebro Universitetssjukhu

För att behandla kvinnor med livmoderhalscancer använde man sig tidigare av strålbehandling på en större yta. Idag har den blivit förfinad både vad gäller yttre strålbehandling och brachyterapi. Ordet brachy betyder kort avstånd. Den metoden är mera skonsam mot kringliggande område runt tumören då den ger möjlighet för hög dos direkt i eller nära tumören. Apparaten skickar ut en radioaktiv strålkälla som genom nålar insatt i tumören ger en hög stråldos.

Fördelen med metoden, som också kallas för strålbehandlingens prickskytte, är att tumören utsätts för en hög stråldos under en kort tid utan att omgivande organ såsom blåsa, tarm och underliv påverkas i högre grad. Under behandlingen får patienten cellgifter varje vecka, vilket också medför att känsligheten för strålbehandlingen ökar.

Rökning skyddar tumören
– Genom framsteg inom forskningen vet vi nu mera om cancertumören. Både om hur den växer och hur den ser ut. Traditionellt var strålningsbehandlingen mer som ett skott med hagelbössan. Nu har vi mera möjlighet att ge ett riktat skott direkt mot tumören, säger Louise Bohr Mordhorst.

– En viktig sak att tänka på som patient är att inte röka. Rökning gör det lättare för tumören att skydda sig och strålningsresultatet blir sämre. Ett bra sätt att skydda sig mot humant papillomvirus (HPV) är vaccinet Gardasil, säger Louise Bohr Mordhorst.

Patienter med livmoderhalscancer bör inte både opereras och få strålbehandling. Bieffekterna blir för svåra. Studierna som ingår i avhandlingen omfattar 131 kvinnor som hade långtgående livmoderhalscancer och inte hade kunnat opereras optimalt på grund av tumörutbredningen. De var patienter mellan åren 1993-2006 på Universitetssjukhuset Örebro. Efter behandling av livmoderhalscancer har patienten möjlighet att delta i olika rehabiliteringsåtgärder som Region Örebro län tillhandahåller.

– Vi har tittat på faktorer som kan förutsäga sjukdomsförloppet hos den grupp av patienter som svara på behandlingen och den som inte svarar, säger Louise Bohr Mordhorst.

Värdefull information i proteinerna

Årligen drabbas cirka 500 personer av livmoderhalscancer i Sverige. Louise Bohr Mordhorst beskriver sina forskningsframsteg som små brickor i ett större sammanhang.

– Proteinerna uttrycker bland annat funktioner, exempelvis tumörens progress och aggressivitet. Genom att färga med antikroppsteknik kan vi se om patienten har fler eller färre proteiner. Proteinerna kan vara ner- eller uppreglerade. Det kan avgöra om patienten svarar på behandlingen eller inte, säger Louise Bohr Mordhorst.

De olika signalvägarna i kroppen, gångstigarna, visar var proteinet är involverat. Det är olika händelseförlopp. Som dominobrickor som faller på olika sätt. Det blir som en lång interaktionskedja. Ett av de studerade proteiner ser på molekylär nivå ut som en igelkott och deltar i en signalväg, den så kallade igelkottens gångstig.

Louise Bohr Mordhorst kommer efter sin disputation att fortsätta att forska.

– Jag tillhör en forskningsgrupp som är multidisciplinär. Det ingår kollegor som är patologer, onkologer, gynekologer, öron- näsa- halsläkare och biomedicinska analytiker. Ju bättre metoder vi får ju mer livsbevarande och kvalitetshöjande för patienten, säger Louise Bohr Mordhorst.

Begrepp
HPV – Humant papillom virus
Brachyterapi – strålbehandling direkt i eller nära tumören
Uppreglerat protein – ökat uttryck
Nedreglerat protein – minskat uttryck
Proteiner – signalsubstanser
Biomarkör – biologisk faktor, mätbar faktor i biologiskt material (vävnad, blod)

Kontakt: Louise Bohr Mordorst, Överläkare på onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Region Örebro län Telefon: 070 – 549 18 08 Mail: louise.bohr-mordhorst@regionorebrolan.se

Läs också

Långsammare celler vid svår utvecklingssjukdom
19 september, 2017 | Karolinska Institutet
Tusen gener skyddar mot malaria
19 september, 2017 | Stockholms universitet
Ärvda bakterier nyttigare än andra
19 september, 2017 | Lunds universitet
Livsstil länk mellan DNA-förändring och sjukdom
18 september, 2017 | Uppsala universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Mer skräddarsydd behandling vid livmoderhalscancer

 lästid ~ 4 min