Tema

Särpräglad keramik visar stenålderskrigares väg från Ukraina till Skandinavien

Snörkeramik visar hur stenåldersmän från Ukraina flyttade till norra Europa, och la grunden för ett nytt samhälle som blev början på bronsåldern. Unga Yamnayakrigare som var ute på räder gifte sig med lokala stenålderskvinnor och antog en mer bofast jordbrukarlivsstil. Det menar professor Kristian Kristiansen vid Göteborgs universitet.

Dagens europeiska genetik är ett resultat av att migrerande herdar från Yamnaya-kulturen mötte stenåldersjordbrukare i norra och östra Europa. I en tidigare studie har professor Kristian Kristiansen från Göteborgs universitet och professor Eske Willerslev från Centrum för GeoGenetics vid Köpenhamns universitet tillsammans med sina forskargrupper visat att de stora demografiska förändringar som skedde under första delen av bronsåldern var en följd av massiva förflyttningar av Yamnaya-kulturen från Pontisk-kaspiska stäppen i dagens Ukraina till neolitiska Europa.

Nu kan Kristiansen och Willerslev avslöja en mer detaljerad bild av mekanismen bakom den framväxande kulturen som kallas snörkeramiska kulturen, nämligen resultatet av mötet mellan Yamnaya-folket och den neolitiska kulturen.

– Vi har för första gången kunnat kombinera resultat från analyser av genetik, isotoper, rörlighet, kost och språkförändring för att visa hur integrationsprocessen gick till efter att Yamnaya-folket migrerat från stäppen. I vår artikel hävdar vi att Yamnaya-migranterna övervägande var män som gifte sig med kvinnor från närliggande stenålderssamhällen, säger professor Kristian Kristiansen.

Övervägande andel män
Dessa stenålderssamhällen byggde på jordbruk och är kända för sina kollektiva begravningsritualer i stora stenkammare, så kallade megaliter. Det skiljde sig mycket från de nya migranternas traditioner.

– Yamnaya-folket levde som herdar och använde vagnar som mobila hem. Inget jordbruk har dokumenterats och deras ekonomi byggde på kött, mejeriprodukter och fisk. Gravhögarna var placerade i grupper som bildade linjer i landskapet för att markera säsongsvägar och människor begravdes individuellt inom små familjegravar. Deras begravningsritual förkroppsligar alltså en ny syn på individen och små monogama familjegrupper som grunden för samhället, säger Kristiansen.

Området som påträffades av Yamnaya-folket runt 3 000 f.Kr. hade under en period haft en minskande befolkning vilket gjorde att det fanns gott om plats för inkommande migranter. Denna befolkningsnedgång var förmodligen ett resultat av en utbredd pestepidemi som sträckte sig från Sibirien till Östersjön.

– Sjukdomens dynamik kan ha varit jämförbar med den efter europeiska kolonisationen i Amerika med Christopher Columbus. Kanske var det Yamnaya-folket som förde pesten till Europa och orsakade en massiv kollaps i befolkningen, säger Kristiansen.

Kristiansen och hans forskarkollegor argumenterar för att en övervägande andel av migranterna under den tidiga fasen av vandringarna var män och detta överensstämmer med indoeuropeisk mytologi från senare tid. Dessa källor talar om krigsband av ungdomar kallade ”Black youth” som var anställda som pionjärer som skulle ge sig ut och testa terrängen.

– Det finns arkeologiska bevis för 90 procent manlig dominans i den tidiga fasen av snörkeramiska kulturen på Jylland och andra ställen och detta kan nu förklaras med den gamla indoeuropeiska traditionen av unga män som inte hade något arv att se fram emot. Därför var de troligen mer villiga att göra karriär som migrerande krigsband, säger Kristiansen.

Exempel på snörkeramik samt två skivor av bärnsten från en grav. (Foto: Nationalmuseet, Köpenhamn)

Nya idéer om hur samhället kan organiseras
Den snörkeramiska kulturen utgörs av en process av genetisk, kulturell och språklig blandning. De neolitiska kvinnorna hade kunskap om keramikproduktion och började imitera träbehållare gjorda av Yamnaya-folket. På detta sätt skapades en ny keramikkultur som kallas snörkeramik på grund av snörmönstret runt halsen på krukorna.

Yamnaya-folket förde i sin tur med sig indoeuropeiska språk till bronsålderns Europa. Men som herdar hade de inte ord för grödor eller odling. I takt med att den snörkeramiska kulturen utvecklades lånade de ord relaterade till jordbruket från de inhemska neolitiska folk som den till viss del uppstått ur.

– Att Yamnaya-folket migrerade från Pontisk-kaspiska stäppen har ändrat historiens gång: De förde inte bara med sig ett nytt språk, utan också nya idéer om hur samhället kan organiseras kring små monogama familjer med enskild äganderätt till djur och mark. Detta nya samhälle utgjorde grunden för bronsåldern och för hur de europeiska samhällena har fortsatt att utvecklas fram till idag, säger Kristiansen.

Fotnot: Den vetenskapliga artikeln ”Re-theorising mobility and the formation of culture and language among the Corded Ware Culture in Europe” av Kristiansen, Allentoft, Frei, Iversen, Johannsen, Kroonen, Pospieszny, Price, Rasmussen, Sjögren, Sikora and Willerslev publicerades i tidskriften Antiquity, 4 April 2017

Kontakt:
Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet
Tel. 0704-18 57 67
kristian.kristiansen@archaeology.gu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Särpräglad keramik visar stenålderskrigares väg från Ukraina till Skandinavien

 lästid ~ 3 min