Tema

Så kunde lastbilsförarna ha minskat bränsleförbrukningen

Kunde det ha gått åt mindre bränsle? Den frågan ställer forskare från Högskolan i Halmstad. Eftersom både miljö och ett företags ekonomi drar nytta av mindre bränsleförbrukning, är det viktigt att undersöka lastbilsförares ansvar för optimerad körning – oavsett last och väderförhållanden.

– Min forskning handlar om att beräkna hur bra en lastbilschaufför är på att optimera bränsleförbrukning. Med andra ord vill jag kunna säga om mindre bränsle hade kunnat användas i en specifik situation om föraren hade kört annorlunda, säger Iulian Carpatorea, doktorand i signal- och systemteknik vid Högskolan i Halmstad.

I sin licentiatuppsats “Methods to quantify and qualify truck performance”, visar Iulian Carpatorea att bränsle står för omkring 40 procent av kostnaden för en lastbil. För att minska kostnaderna är det därför viktigt att förarna är effektiva i sin körning. Eftersom de flesta varor inom Europa transporteras med lastbil, skulle mindre bränsleåtgång ha stor inverkan på miljön – och därmed på berörda företags ekonomi.

Bristen på att förekomma förändringar
De metoder som används för beräkning av lastbilars bränsleförbrukning i dag utgår från statistiska medelvärden, exempelvis hur många procent av körtiden som används till att bromsa och accelerera, något som i metoden ger olika ”poäng” till föraren. Iulian Carpatorea introducerar två nya metoder som mäter hur föraren agerar i verkliga körsituationer.

– Min metod använder också poäng men syftar dessutom till att förklara värderingen bakom poängen, det vill säga var under en sträcka och varför en förare agerade på det ena eller andra sättet, säger Iulian Carpatorea och tillägger att en viktig faktor är att kunna göra denna bedömning även om viktiga data saknas.

Ett exempel är situationer då föraren kör in i ett hårt trafikerat område. En sorts förarbeteende då är att hela tiden alternera mellan att accelerera och bromsa, vilket inte är särskilt effektivt ur bränsleförbrukningssynpunkt. Ett bättre sätt är att sänka medelhastigheten och minska variationerna i körningen. Ett annat exempel är när man kör uppför en höjd, då fordonets hastighet när färden uppför startar påverkar bränsleåtgången hela vägen över till exempel kullen eller åsen.

– Men den vanligaste orsaken till oplanerad och därmed mindre bra körning är brist på att förekomma förändringar, med andra ord plötsliga inbromsningar.

Återkoppling till förarana i realtid
Iulian Carpatoreas första metod beräknar bränsleåtgången och ger möjlighet att bedöma förarens prestation. Den andra metoden gör en mer kvalitativ analys, och ger bättre förståelse för förarens beslut och hur de påverkar förbrukningen av bränsle.

– Det är önskvärt att mäta körningen utan att väderförhållanden eller fordonets last påverkar resultatet, annars får exempelvis alltid en förare som kör en lättare lastad lastbil bättre resultat än en förare som kör ett tyngre lastat fordon.

Mer forskning behövs inom området, sammanfattar Iulian Carpatorea. Metoderna som han introducerar kan utvecklas ytterligare:

– Jag och mina kollegor gör just nu vårt arbete offline, det vill säga data samlas in med hjälp av sensorer och levereras till oss för analys. Men det finns potential att anpassa arbetet till en online-miljö och på så sätt ge förarna feedback i realtid.

Kontakt: Iulian Carpatorea, iulian.carpatorea@hh.se

Två olika metoder

Metoden FPC (Fuel and Predefined Conditions) utnyttjar redan känd kunskap för att införliva effekter från faktorer som inte mäts. Det kan handla om vindhastighet och -riktning eller tryck i däcken. Baserat på antaganden kan dessa icke-uppmätta effekter beräknas och variablernas inverkan uppskattas. Detta krävs för att förarens påverkan på körningen ska kunna räknas ut.

Metoden APPES (Accelerator Pedal Position – Engine Speed) syftar till att bestämma förarens insats, oavsett externa faktorer genom att analysera förarens avsikter med olika beslut i körsituationen.

Iulian Carpatorea doktorerar inom Embedded and Intelligent Systems Industrial Graduate School (EISIGS) vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad. EISIGS är en företagsforskarskola där doktoranderna bedriver sin forskning både vid ett företag och vid Högskolan i Halmstad. Iulian Carpatorea är knuten till Volvo Technology Corporation. Högskolan i Halmstad bedriver forskning i nära samarbete med industrin.

Läs mer om forskarskolan EISIGS

Läs också

Plastpartiklar rubbar fiskars beteende
25 september, 2017 | Lunds universitet
Nykomlingarna i Östersjön går inte att stoppa
21 september, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så kunde lastbilsförarna ha minskat bränsleförbrukningen

 lästid ~ 3 min