Platsspecifik odling, eller så kallad precisionsodling, innebär att lantbrukaren anpassar sin växtodling så att den blir optimal på varje del av ett fält: rätt mängd utsäde, växtnäring, växtskyddsmedel och kalk på varje fläck. Nu lanserar SLU en nyhet som ökar precisionen ytterligare – en interaktiv markkarta som kan kompletteras med gårdens egna lerhaltsanalyser. Tekniken för […]

Platsspecifik odling, eller så kallad precisionsodling, innebär att lantbrukaren anpassar sin växtodling så att den blir optimal på varje del av ett fält: rätt mängd utsäde, växtnäring, växtskyddsmedel och kalk på varje fläck. Nu lanserar SLU en nyhet som ökar precisionen ytterligare – en interaktiv markkarta som kan kompletteras med gårdens egna lerhaltsanalyser.

Tekniken för anpassning av mängden utsäde, gödning, växtskyddsmedel och kalk efter hur förhållandena skiftar i olika delar av ett fält blir allt bättre. Med GPS i traktorn, satellitbilder och nationella digitala jordartskartor kan många odlingsåtgärder optimeras efter jordart och grödans utveckling.

Att optimera odlingen med sådan precision kan ge bättre lönsamhet och mindre miljöpåverkan. Lantbrukare har idag ofta den teknik som krävs.

– Med nya, fritt tillgängliga och lättanvända system såsom CropSAT.se (för styrning efter hur frodig grödan är) och Markdata.se (för optimering efter jordarten) är precisionsodling inte längre något bara för entusiaster, säger Kristin Piikki, forskare vid SLU.

Digital åkermarkskarta
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samverkan med Sveriges geologiska undersökning (SGU) tagit fram Digitala åkermarkskartan (DSMS) – kartor över lerhalten med mera  i åkermarkens matjord över större delen av landet upp till norra Hälsingland. Kartorna har en upplösning på 50 m × 50 m.

Webbapplikationen Markdata.se som kan användas fritt utan kostnad, är baserad på lerhaltskartan i DSMS. Där kan användaren skapa tilldelningsfiler för styrning av såmaskin eller spridare. Man kan till exempel öka utsädesmängden i leriga delar av fältet, där grobarheten ofta är sämre, och få en jämn och bra gröda överallt.

Sedan någon vecka tillbaka finns en ny funktion i Markdata.se Man kan ladda upp egna lerhaltsanalyser som kombineras med digitala åkermarkskartan genom en automatiserad karteringsprocedur som utvecklats av SLU, vilken ger in lokalt anpassad kartprodukt för den egna gården. Efter anpassningen av kartan kan man som tidigare göra en tilldelningsfil för till exempel varierad utsädesmängd.

I webbapplikationen Markdata.se kan du ladda upp dina markkarteringsfiler och få en lokalt anpassad lerhaltskarta för din gård. Sedan kan du generera styrfiler för att variera utsädesmängd eller strukturkalk efter jordartsvariationerna i fält.

– Detta är unikt. Det är faktiskt möjligt att det inte finns något motsvarande system i hela världen, säger Kristin Piikki.

Funktion som underlättar pH-kalkning
Systemet är i drift men utvecklingen fortsätter. Forskarna arbetar just nu med att ta fram en funktion som kan generera underlag för pH-kalkning.

Den interaktiva funktionaliteten i markdata.se har utvecklats i ett pågående projekt som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och sker i samarbete med Hushållningssällskapet Skaraborg. Dataväxt AB står för programmeringen och driften av webbapplikationen. Projektet finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF).

Markdata.se

I webbapplikationen Markdata.se kan du ladda upp dina markkarteringsfiler och få en lokalt anpassad lerhaltskarta för din gård. Sedan kan du generera styrfiler för att variera utsädesmängd eller strukturkalk efter jordartsvariationerna i fält.

 

Läs mer:
Markdata.se – Interaktivt system för att anpassa odlingen efter varierande markförhållanden.
Precisionsskolan.se Hemsida för samverkansplattformen Precisionsodling Sverige (POS). Mycket information om precisionsodling.
Om precisionsodling på SLU:s webb

Kontakt:
Kristin Piikki, forskare, Institutionen för mark och miljö; Enheten för precisionsodling och pedometri, Sveriges lantbruksuniversitet
0511-672 22. Kristin.piikki@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera