Tema

Många barn har felaktig diagnos för matallergier

Barn som undviker mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet har inte sämre livskvalitet jämfört med jämnåriga som äter normalkost, enligt en avhandling från Umeå universitet. Men rädslan för allergiska reaktioner gör att de ibland fortsätter undvika livsmedlet, trots att diagnosen inte är korrekt.

I en stor populationsbaserad studie med 2 585 barn i åldern 7-8 år i Norrbotten uppgav 21 procent att de hade överkänslighet för något livsmedel. Vid 11-12 års ålder hade den rapporterade överkänsligheten ökat ytterligare. Fem procent undvek baslivsmedlen mjölk, fisk, ägg och vete och dessa utreddes vidare med klinisk undersökning och dubbelblinda matprovokationer. Av 94 barn som deltog i de uppföljande undersökningarna bedömdes endast 9 barn ha en pågående födoämnesallergi.

– Studien visade att barn som uteslutit viss mat inte hade sämre livskvalitet jämfört med barn som inte hade några matrestriktioner, säger Åsa Strinnholm, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.

– Att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem kan bidra till att barnen och deras föräldrar inte söker sig till sjukvården för att få korrekt diagnos. Detta kan i sin tur medföra att barn som vuxit ifrån sin allergi står på en eliminationskost som inte behövs samtidigt som barn som har en allvarlig allergi inte får rätt behandling och kunskap i att hantera svåra reaktioner.

Fick bättre kunskap om sin reaktion
De barn i studien som vid den kliniska undersökningen bedömdes ha en pågående matallergi undersöktes sedan med dubbelblind matprovokation. Efter ett år intervjuades barnen och deras föräldrar om sina upplevelser och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. De barn och deras föräldrar som deltog i matprovokationerna uppgav att det var en positiv upplevelse. Barnen som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen. De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.

Studien visade också att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.

– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering efter födoämnesprovokationer, säger Åsa Strinnholm.

Skolbarns matallergier undersöktes

Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. 2006 inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Kiruna, Luleå och Piteå till studien, som innefattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent (2 585 barn).

När deltagarna var 11-12 år gjordes en uppföljning med samma metoder och samma höga svarsfrekvens. Vid uppföljningen uppgav 125 barn (5 procent av kohorten) att de helt eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning, provtagning och att besvara livskvalitetsenkäter. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes mellan barn med eliminationskost på grund av födoämnesöverkänslighet och en kontrollgrupp med jämnåriga barn med normalkost. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes också efter att barnen med födoämnesöverkänslighet delats in i grupperna: pågående födoämnesallergi, utläkt allergi och laktosintolerans. Avhandlingen innefattar även en tidigare studie där mödrar till barn som genomgått dubbelblind matprovokation intervjuats om sina upplevelser av matprovokationen.

Åsa Strinnholm bor i Umeå. Hon är legitimerad sjuksköterska och arbetar som allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. Doktorandstudierna har bedrivits vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för yrkesmedicin, vid OLIN-studierna samt vid Institutionen för omvårdnad.

Avhandlingen: Food hypersensitivity among schoolchildren – prevalence, Health- Related Quality of life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges. (Svensk titel: Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn – prevalens, livskvalitet och upplevelser vid dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation.) Huvudhandledare: Professor Eva Rönmark.

För mer information:
Åsa Strinnholm, Barn och ungdomscentrum, Norrlands universitetssjukhus Umeå
Telefon: 070-310 8544, E-post: asa.strinnholm@umu.se

Läs också

Ny dryck håller blodsockret i schack
20 oktober, 2017 | Lunds universitet
Lättare bedöma risk för badsårsfeber
20 oktober, 2017 | Umeå universitet
Exosomerna inblandade vid typ 2-diabetes-utbrott
20 oktober, 2017 | Chalmers tekniska högskola
Spelen som är mest beroendeframkallande
19 oktober, 2017 | Göteborgs universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Många barn har felaktig diagnos för matallergier

 lästid ~ 3 min