Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av 1,6 miljarder år gamla rödalger. De spektakulära fynden visar att avancerat liv uppstod långt tidigare än vi hittills trott.

Forskarna har hittat två typer av rödalger i unikt välbevarade sedimentära bergarter i Chitrakoot i centrala Indien. Den ena typen är trådformad, den andra består av bulliga kolonier, och forskarna har kunnat se distinkta inre cellstrukturer och så kallade cellfontäner, som är typiska för rödalger.

– Det går inte att få ett hundraprocentigt bevis på så här gammalt material, eftersom det inte finns något DNA kvar, men karaktärerna överensstämmer mycket väl med hur rödalger ser ut och är byggda, säger Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

De tidigaste spåren av liv på jorden är åtminstone 3,5 miljarder år gamla. Men då handlar det om encelliga organismer utan cellkärna och andra organeller. Avancerade, så kallade eukaryota organismer uppträdde långt senare, och stora flercelliga organismer blev vanliga först för ungefär 600 miljoner år sedan, nära gränsen till den geologiska tidsåldern fanerozoikum, som betyder ”det synliga livets tid”.

Det synliga livets tid startade tidigare än vi trott
Sällsynta äldre fynd av flercelliga eukaryoter har förbryllat forskare, som med molekylärbiologiska och matematiska metoder försöker rekonstruera och datera livets träd. Redan de tidigare äldsta kända rödalgerna, 1,2 miljarder år gamla, har varit svåra att passa in. De här nya fynden, som är 400 miljoner år äldre och de överlägset äldsta växterna som någonsin hittats, pekar mot att de tidiga förgreningarna av livets träd behöver kalibreras om.

– Det ”synliga livets tid” började av allt att döma mycket tidigare än vi trott, säger Stefan Bengtson.

Inbäddade i stromatoliter
Rödalgerna ligger inbäddade i fossila mattor av cyanobakterier, så kallade stromatoliter, i 1,6 miljarder år gammal indisk fosforit. De trådformade algerna upptäcktes först, och när den dåvarande doktoranden Therese Sallstedt undersökte stromatoliterna hittade hon även andra, mer komplexa strukturer.

– Jag blev så exalterad att jag var tvungen att gå tre varv runt huset innan jag gick till min handledare för att berätta vad jag sett! säger hon.

Cyanobakteriematta som bildar ca 30 cm hög pelare (stromatolit), i Chitrakoot i centrala Indien. Den ljusa bergarten är dolomit (kalciummagnesiumkarbonat), den mörka fosforit (kalciumfosfat). Rödalgerna hittades inbäddade i stromatoliterna. Foto: Stefan Bengtson, Naturhistoriska riksmuseet.
Cyanobakteriematta som bildar ca 30 cm hög pelare (stromatolit), i Chitrakoot i centrala Indien. Den ljusa bergarten är dolomit (kalciummagnesiumkarbonat), den mörka fosforit (kalciumfosfat). Rödalgerna hittades inbäddade i stromatoliterna. Foto: Stefan Bengtson, Naturhistoriska riksmuseet.

Forskargruppen har kunnat titta inuti algerna med hjälp av synkrotronbaserad röntgentomografisk mikroskopi och bland annat sett regelbundet återkommande plattor i varje cell, som de tolkar som delar av kloroplaster, alltså de organeller inuti växtceller där fotosyntesen äger rum. De har också sett distinkta och regelbundna strukturer i mitten av varje cellvägg, vilket är typiskt för rödalger.

Referens: Bengtson et al: Three-dimensional Preservation of Cellular and Subcellular Structures Suggests 1.6 Billion-Year-Old Crown-Group Red Algae, PLOS Biology, 2016.

Kontakt:
Therese Sallstedt Geobiolog Tel: 0739-16 34 09 E-post: therese.sallstedt@nrm.se“>therese.sallstedt@nrm.se
Stefan Bengtson, Professor em. i paleozoologi Tel: 0708-11 61 86
E-post: stefan.bengtson@nrm.se“>stefan.bengtson@nrm.se
Michaela Lundell, Vetenskapskommunikatör, Tel: 0708-68 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera