Riskerna för hjärtkärlsjukdom syns redan i tonåren
För att kunna förebygga hjärtkärlsjukdom är det viktigt att känna till livsstilsfaktorer tidigt i livet. Riskfaktorer kan identifieras redan i tonåren, visar forskning från Region Örebro. Det handlar om egenskaper som låg stresstolerans, dålig fysisk kondition, högt blodtryck och ohälsosam vikt.
Doktorand Cecilia Bergh har jobbat många år med strokepatienter i sin roll som sjukgymnast på neurokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Hennes avhandling är baserad på registerbaserade epidemiologiska studier.
Data från mönstringsregistret och andra nationella svenska register har använts för att inhämta information från mer än 250 000 män födda 1952 till 1956. Dessa män har kunnat följas från mönstringstillfället i sena tonåren upp till 58 års ålder.
Stresstolerans och kondition kopplade till stroke och hjärtsjukdom
– Syftet med avhandlingen var att undersöka hur fysiska och psykiska egenskaper i tonåren är kopplade till risken för stroke och kranskärlssjukdom långt senare i livet, men också hur risker i vuxen ålder kan påverka, säger Cecilia Bergh, sjukgymnast vid fysioterapiavdelningen på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
– Psykosocial stress har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Men i min avhandling har vi utvärderat stresstolerans i tonåren som en riskfaktor. Jämfört med män med hög stresstolerans hade män med låg stresstolerans i tonåren en markant ökad risk både för stroke och kranskärlsjukdom i vuxen ålder. Flera egenskaper i tonåren som låg stresstolerans, ohälsosam vikt och förhöjt blodtryck var även kopplade till en sämre prognos efter stroke.
Låg stresstolerans kan slå ut skyddet av en god kondition
Ett överraskande resultat var att god fysisk kondition, som tidigare kopplats till minskad risk för hjärtkärlsjukdom, inte verkade ha samma positiva inverkan för män med låg stresstolerans. En förklaring kan vara att män med låg stresstolerans i tonåren har svårare att behålla god kondition upp i vuxen ålder.
– Vi har även undersökt sambandet mellan svåra infektioner i vuxen ålder och långtidsrisken för efterföljande hjärtkärlsjukdom. Vi observerade att sjukvårdskrävande blodförgiftning eller lunginflammation medför en ökad risk för hjärtkärlsjukdom, inte bara i samband med infektionen utan även under flera år efteråt.
Även om hjärtkärlsjukdom vanligtvis inte uppvisar symtom förrän i vuxen ålder, finns data som tyder på att sjukdomen kan ha ett långt naturalförlopp med start redan i barndomen. En ackumulering av olika riskfaktorer under hela livet kan avgöra risken för hjärtkärlsjukdom, men enskilda exponeringar senare i livet kan också ha betydelse oberoende av denna riskökning.
För att förebygga hjärtkärlsjukdom verkar det alltså betydelsefullt att redan i tonåren röra på sig regelbundet, men också att lära sig hantera stress.
– Men även om man fått en stroke är det viktigt att tänka på livsstilsfaktorer och stresshantering. Det kan påverka risken för en ny stroke. Vårt tolkning är att det aldrig är för tidigt och kanske heller aldrig för sent att försöka förebygga hjärtkärlsjukdom.
Välkända påverkbara riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i vuxen ålder är högt blodtryck, rökning, högt BMI, höga blodfetter, låg fysisk aktivitet, alkohol, diabetes, tidigare hjärtkärlsjukdom samt psykologiska faktorer som stress och depression.
Kontakt: Cecilia Bergh, Sjukgymnast vid fysioterapiavdelningen, Universitetssjukhuset Örebro. Region Örebro län Telefon: 073 – 068 28 92 Mail: cecilia.bergh@regionorebrolan.se
