Tema

Slöjden är mer än att tälja en smörkniv

Många har en bild av slöjd som ett skolämne där man täljer en smörkniv eller syr en påse. Ämnet har debatterats i media som otidsenligt och onödigt. Men stämmer det verkligen?
– Slöjdämnet är mer än att tälja en smörkniv, säger Umeåforsakren Åsa Jeansson som undersökt vad dagens elever lär sig på slöjdlektionerna.

Åsa Jeanssons avhandling ställer frågorna  Umeå universitet, ställs frågan om det verkligen stämmer? Vad händer egentligen på slöjdlektionerna och vad ska eleverna lära sig där idag?

Slöjdämnet liksom skolan i övrigt har förändrats med samhällsutvecklingen över tid, men kanske särskilt sedan läroplanen Lgr11 infördes. Idag är det viktigt med tydliga resultat på många områden i samhället vilket avspeglar sig även i riktlinjerna för grundskolan. I sin avhandling Vad, hur och varför i slöjdämnet lyfter Åsa Jeansson fram hur detta påverkar slöjdämnet genom de kunskapskrav som ligger till grund för bedömning och betygssättning i ämnet.

– Avhandlingen synliggör den formella förändringen av slöjdämnet genom kursplanen, men också hur textillärares egna uppfattningar om innehåll och undervisning har stor betydelse för hur ämnet utformas och genomförs. Studien bidrar till förståelse för vad slöjdämnet innehåller, hur undervisningen går till och varför slöjdämnet gestaltas som det gör i dagens Sverige, säger Åsa Jeansson.

Tillverka saker och lära sig hantverk
I slöjdämnet har ämnesinnehållet länge varit synonymt med att tillverka saker och lära sig hantverk. De som haft slöjd i skolan minns ofta om de var bra på att slöjda eller inte, vilket också hängde samman med vilket betyg man fick i ämnet.

– Hantverket är fortfarande viktigt eftersom mycket av lärandet sker när eleverna framställer saker och prövar tekniker och material. Men kunskapskraven blir också viktiga eftersom eleverna måste kunna bedömas och få ett betyg på högstadiet. Därför måste ämnesinnehållet och undervisningen innehålla förutsättningar för ett lärande som kan bedömas efter dessa krav.

Idag har hantverksinnehållet i slöjdämnet fått konkurrens av att eleverna även ska kunna berätta och beskriva med ord vad de lärt sig och vilka val de gjort när de arbetat på lektionerna. Det kan relateras till att det är lärarna själva som väljer ut vad eleverna ska arbeta med för att lära sig det som avses med slöjdämnet.

Ny kursplan förändrade undervisningen
De textillärare som intervjuats för studien beskriver hur kursplanen i Lgr11 förändrat deras undervisning i slöjdämnet men att det framför allt är ämnesinnehållet som förändrats. Det leder ibland till att traditionella hantverkstekniker väljs bort eftersom de inte kan bedömas enligt kunskapskraven, men också att hantverkskunskaper inte alltid ligger i fokus för varken undervisning eller betygsättning.

– Eleverna har också fått ett ökat ansvar för att förmedla vad de lärt sig, därför är kommunikationen med hjälp av tal eller skrift viktig för bedömningen och blir därför även framträdande i undervisningen. De textillärare som intervjuats för studien har djupa och breda hantverkskunskaper och uttrycker hantverksorienterade uppfattningar i relation till undervisning och innehåll i slöjdämnet.

– Men flera har påbörjat förändringar av undervisningen för att möta den resultatfokuserade kursplanen för slöjdämnet. Slöjdämnet handlar inte bara om att tälja en smörkniv.

Avhandlingens resultat visar att ämnet rymmer fler grundläggande idéer än hantverket, såsom medvetenhet om arbetsprocessens betydelse för lärande och förståelse, men också att positiva upplevelser av slöjdarbete lyfter elevers självkänsla.

Avhandlingen: Vad, hur och varför i slöjdämnet: textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Kontakt: Åsa Jeansson, asa.jeansson@umu.se, tel. 090-786 64 94

Om disputationen: Fredag 24 februari försvarar Åsa Jeansson i ämnet pedagogiskt arbete, Umeå universitet, sin avhandling Vad, hur och varför i slöjdämnet: textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen.

Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00 Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Marlene Johansson, fil. dr., professor i Slöjd, Göteborgs universitet, Sverige, professor i Formgivning, kunst- og håndverksdidaktikk, Høgskolen Sørøst, Norge.

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Slöjden är mer än att tälja en smörkniv

 lästid ~ 3 min