Träna tajmningen kan förbättra inlärningsförmågan

– Att förstå processerna kring hur vårt medvetande och våra kroppar tajmar intryck och rörelser är värdefullt, dels för att förbättra prestationer i vardagen eller när det krävs något extra. Dels kan det underlätta behandlingen av personer med vissa störningar, säger Olympia Karampela.

Hur saker tajmas, det vill säga sker i rätt ögonblick, är det väl få som går omkring och tänker på. Men faktum är att tajmning (av engelskans timing) mer eller mindre styr hela vår tillvaro.

I det stora handlar det om jordens tajmning, där ett varv runt solen blir ett år och rotationen runt den egna axeln blir ett dygn. I det lilla krävs det tajmning på delar av sekunder i en mängd vardagliga situationer. Blir det fel i tajmningen när luften passerar stämbanden och när tungan rör sig, kan ingen förstå vad vi säger.

Ännu värre om vi inte klarar att synkronisera tuggande och sväljande när vi äter, då riskerar vi att svälta ihjäl. Och om vi vrider på ratten i fel ögonblick när vi ska svänga med bilen i en korsning, kanske vi istället krockar med en mötande lastbil.

Olika delar av hjärnan inkopplade
I förhållande till denna stora betydelse av att hamna rätt i tid, är processerna bakom hur våra hjärnor och kroppar tajmar intryck och rörelser förhållandevis lite utforskade. Klart är att vi saknar något särskilt centrum för tajmning av det slag som hjärnan har för syn och hörsel. Därför måste olika delar vara inkopplade.

Hur väl man tajmar kan uttryckas som tidsvariabilitet, där ett lägre värde innebär bättre precision. För jordens rotation runt solen har några sekunders tidsvariabilitet hit eller dit knappast någon praktisk betydelse för mänskligheten. För en stridspilot kan däremot millisekunder i tidsvariabilitet vara skillnaden mellan liv och död när det gäller att styra rätt för att undkomma en missil.

I sin avhandling har Olympia Karampela i tre studier med sammanlagt cirka 120 studenter sökt svar på grundläggande frågeställningar om vi kan vi förbättra vår tajmning med intensiv träning, om det finns samband mellan motorisk tajmningsförmåga och kognitiva kapacitet samt huruvida vi är lika bra på att tajma med olika kroppsdelar.

Förbättrad motorisk tajmning påverkar kognitionen
Resultaten är att studenterna visade märkbart förbättrad förmåga till tajmning efter bara några få pass med träning på en motorisk rörelseuppgift som bestod i att synkronisera trummande med externa rytmiska stimuli. Den största förbättringen, uttryckt som minskning av tidsvariabiliteten, inträffade under den första träningstimmen, medan ytterligare träning i upp till 3,5 timme inte medförde någon förbättring.

Även den kognitiva förmågan påverkades positivt av träning i att synkronisera audiovisuella intryck med trummande. När det gäller frågan om tajmningen är likadan för olika kroppsdelar, pekade däremot olika resultat åt skilda håll. En generell slutsats är att motorisk tajmning styrs av delvis överlappande distribuerande mekanismer och att de är kopplade till system som styr kognitiva processer som uppmärksamhet. Något som delvis förklarar kända samband mellan kognitiv förmåga och tajmning.

– Framtida forskning får utvisa om de här resultaten kan leda till att personer med svåra uppmärksamhetsstörningar kan behandlas med interventionsprogram för att träna motorisk tajmning för att öka sin kognitiva förmåga, säger Olympia Karampela.

Olympia Karampela har tidigare studerat vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki i Grekland men bor sedan sex år i Umeå.

Avhandlingen:
Exploring models of time processing. Effects of training and modality, and the relationship with cognition in rhythmic mortor tasks. (Svensk titel: Utforskning av modeller för tidshantering. Effekter av träning, modalitet, och förhållandet till kognition i rytmiska uppgifter)

Kontakt:
Olympia Karampela, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, olympia.karampela@umu.se 090-786 63 49, 072-034 76 24