Tema

Kvinnor missgynnades när glasbruken blev maskinella

När glasindustrin mekaniserades hade manlig arbetskraft, oavsett etnicitet, lättare att yrkesutbilda sig och avancera. Kvinnorna blev de stora förlorarna och fastnade ofta i syning av glasen. Det visar Gunnel Holmér i avhandlingen ”Flaskor på löpande band”.

Gunnel Holmér har undersökt svensk glashistoria i sin doktorsavhandling ”Flaskor på löpande band. Arbete och arbetskraftsrekrytering vid Surte glasbruk 1943-1978”, vid Linnéuniversitet.

Fokus ligger på 1960-talets högkonjunktur med dess omfattande arbetskraftsinvandring till glasindustrin vid Surte glasbruk, som låg strax norr om Göteborg. Tidigare forskning har haft fokus på de manuella glasbruken men Gunnel Holmérs doktorsavhandling fokuserar istället på den mekaniserade glasbranschen. Unikt för studien är att hon beskrivit och analyserat förhållandena på Surte både ur genus- och etnicitetsperspektiv, vilket aldrig tidigare skett inom glashistorisk forskning.

Liksom för svensk industri i allmänhet var behovet av arbetskraft stort på Surte efter andra världskriget och främst under 1960-talet. Huvudalternativet för att klara produktionen blev utländska arbetare, i första hand från Finland. Tidigare forskning har bland annat framhållit att vissa nationaliteter inom tillverkningsindustrin kopplats ihop med sämre arbetsuppgifter. Gunnel Holmérs undersökning visar däremot att sedan tillverkningen blivit maskinell hade möjligheterna att yrkesutbilda sig och avancera ökat för män oavsett nationalitet och tidigare glaskunskap. Det tyder inte på någon diskriminering utifrån etnicitet vad det gäller de manliga arbetarna.

Synkammaren en kvinnofälla
Sedd ur genusperspektiv visar Gunnel Holmérs studie däremot att maskintillverkningen inte gynnade kvinnorna på Surte. Istället hade det lett till flera rutinmässiga uppgifter främst inom syningen av färdiga glasprodukter, och synkammaren hade blivit en kvinnofälla. Slutsatsen är att genus till kvinnors nackdel var överordnat etnicitet i arbetets organisering inom den maskinella glasproduktionen. Resultaten som visar på skillnader i arbete vad det gäller genus återfinns i en övergripande samhällsordning kopplad till en fördomsfull syn på kvinnligt och manligt med tydliga konsekvenser i det dagliga arbetet.

Resultaten från avhandlingen menar Gunnel Holmér även kan kopplas till tiden vi lever i idag, där migration är en ständig process.

− I Sverige idag och fortsättningsvis under 2000-talet kommer behovet av arbetskraft att vara stort – om än inte på glasbruken. I ett längre historiskt perspektiv har invandrare varit viktiga för Sveriges ekonomiska och kulturella utveckling. Detta gäller inte minst glasbruken som alltid mottagit impulser utifrån och ständigt varit arenor för kulturmöten, säger Gunnel Holmér.

Mer information:
Gunnel Holmér, 070-558 34 61
Tove Nordén, kommunikatör, 070-367 14 53

Avhandlingen: Holmér, G. (2017). Flaskor på löpande band: Arbete och arbetskraftsrekrytering vid Surte glasbruk 1943-1978. Doctoral Thesis. Växjö, Linnaeus University Press. 204.

Läs också

Naturligt ljus fixar sömnrytmen
21 juni, 2017 | Redaktionen forskning.se
Sinne för ordningsföljd skiljer människa från djur
21 juni, 2017 | Stockholms universitet
Hållbarare transportindustri med livscykeltänk
20 juni, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kvinnor missgynnades när glasbruken blev maskinella

 lästid ~ 2 min