Tema

Tillit i grannskapet förebygger gatuvåld

Varför begås det brott, var i Malmö begås det flest brott och varför begås det fler brott i utsatta områden än i andra? De frågorna söker och ger Manne Gerell vid Malmö högskola svar på i sin doktorsavhandling ”Neighbourhoods without community”.

För att förstå varför och var det begås brott har Manne Gerell valt att koppla sina frågor till begreppet kollektiv förmåga. Hans avhandling kretsar kring två grundläggande frågeställningar: hur ska ett bostadsområde definieras och kan den kollektiva förmågan att hantera brott förklara kriminalitet?

– I avhandlingen visar jag att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga och mängden gatuvåld. Med kollektiv förmåga menar jag en kombination av tillit och samarbete för att lösa problem. Någon sådan koppling finns dock inte på bostadsområdesnivå när det gäller anlagda bränder. Mina studier visar också att både anlagda bränder och kollektiv förmåga förstås bäst om man ser till mindre geografiska platser snarare än till hela bostadsområden, säger Manne Gerell.

En av avhandlingens främsta nyheter är att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget Manne Gerell förespråkar.

Mer våld i utsatta områden
Manne Gerell slår fast att det förekommer mer våld i utsatta områden. Han menar också att fattigdom inte i sig är en avgörande faktor för att det förekommer våld. Det handlar istället om den låga kollektiva förmågan. När du inte känner igen eller än mindre känner tillit för dina grannar, är ofta engagemanget för området lågt. Då kan våldet pågå utan att ”kollektivet” reagerar.

– Där det finns en låg kollektiv förmåga finns mer våld. Det finns dock inte samma koppling för bränder. Det finns det kanske på mer specifika platser, men inte för hela bostadsområden. En tänkbar förklaring till att det förekommer bränder i de här områdena är kanske att det bor fler människor i utsatta områden som ens kan tänka sig att tända eld på saker. Många lever i utsatthet, är arga och frustrerade. Och de flesta som anlägger bränder tenderar att göra det nära hemmet, säger Manne Gerell.

Viktigt överallt där många vistas
När det gäller gatuvåld så sker det inte uteslutande i utsatta områden med låg kollektiv förmåga, utan även på platser där många människor passerar eller vistas. I närheten av barer, nattklubbar och restauranger finns det många människor och ofta även en stor andel berusade människor.

– Att bryta den nedåtgående spiralen handlar troligen om många små olika satsningar och effekter, med fokus på gatan, gården eller kvarteret. Och det gäller att hitta rätt lösning för varje plats, för det finns inte en lösning som fungerar överallt, säger Manne Gerell.

Manne Gerell fortsätter nu sin forskning.

– Jag har fått nya forskningsmedel för att studera våldsbrott vid busshållplatser i Malmö. Jag ska studera hur mycket gatuvåld som sker vid varje busshållplats i förhållande till hur många som kliver på bussen och hur det ser ut runt omkring dessa hållplatser. Finns där bostadsområden, restauranger eller parker? Jag vill ta reda på var det är farligt att vistas i Malmö och varför. Jag vill förstå brottsligheten, avslutar Manne Gerell.

Kontakt: Manne Gerell, tfn: 040 – 665 8125, manne.gerell@mah.se

Läs också

Spelen som är mest beroendeframkallande
19 oktober, 2017 | Göteborgs universitet
Deprimerade pappor får ingen hjälp
18 oktober, 2017 | Lunds universitet
Goda effekter av yoga på fängelserna
18 oktober, 2017 | Högskolan Väst
Dags för individanpassad pensionsålder?
16 oktober, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Tillit i grannskapet förebygger gatuvåld

 lästid ~ 3 min