Tema

Ständig skräck och stress – så lever papperslösa barn i Sverige

Papperslösa barn som lever gömda lär sig att spela normala fast de hela tiden är rädda att bli upptäckta och utvisade. De vänjer sig vid att vara på sin vakt och att fatta sekundsnabba beslut för att klara oväntade situationer. Det är en långvarig stress som riskerar att ge barnen symptom även som vuxna.

Josef nio år halkade i simhallen och slog i huvudet och fick åka ambulans till sjukhuset för att sy. Men det han var mest rädd för att var att vårdpersonalen skulle upptäcka att han saknade de fyra sista siffrorna i personnumret och ringa polisen.

Maya sex år upptäckte en polis på skolgården när skoldagen var slut. Snabbt bestämde hon sig att ta en annan väg hem för att inte leda polisen till den hemliga adress där hon och familjen gömde sig.

Jag är en tjej på 11 år som levt gömd sedan jag var fem år. Jag vill inte gå runt och vara rädd. Jag vill inte leva så här. Snälla kan ni lyssna på mig och försöka göra någonting åt det.”, står det i ett brev som en gömd flicka skrev till dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och prinsessan Victoria.

De gömda barnens berättelser finns återgivna i rapporten Hälsa, välbefinnande och utveckling. En studie om papperslösa barn. Den är skriven av Åsa Wahlström Smith forskare i socialantropologi vid Göteborgs universitet och Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap.

Under 2012 till 2014 följde Åsa Wahlström Smith 19 gömda barn för att ta del av hur de upplever sin situation.

– De mår dåligt, de är rädda, de lever med olika nivåer av hot. De är ständigt medvetna om var de är och att de inte har tillstånd att vistas i landet, säger Åsa Wahlström Smith.

Flyttade 38 gånger under ett och ett halvt år
Samtidigt påpekar hon att den grupp hon följt var de barn som orkade vara med i en forskningsstudie. Många tillfrågade tackade nej eftersom de inte var tillräckligt psykiskt starka.

Barnens tillvaro präglas av utsatthet och fattigdom. Eftersom de är i Sverige illegalt kan föräldrarna inte ha reguljära jobb. De är därför hänvisade till olika former av svartjobb och understöd från privatpersoner och frivilligorganisationer. De är trångbodda och flyttar ofta. Ett av barnen hade flyttat 38 gånger på ett och ett halvt år

Många har bott så under stor del av barndomen. I studien finns barn som levt som gömda i åtta år. De svenska asylreglerna gör att familjerna kan söka uppehållstillstånd var fjärde år eftersom avslaget på den första ansökan preskriberas efter fyra år. Många hade även varit på flykt och bott som papperslösa innan de kom till Sverige. I vissa fall hade delar av familjen fastnat på vägen till Sverige. Som en familj där pappan och två barn var gömda i Sverige och mamman och det yngre barnet var gömda i Iran.

Skapar ”rum av normalitet”
En strategi som många barn utvecklade för att orka med sin situation var att skapa rum av ”normalitet”, som forskarna uttrycker det. Det kunde vara i en idrottsförening, i kulturskolan eller på internet. Då kunde de stundtals leva ungefär som andra barn och nästan glömma otryggheten i vardagen.

För att minska barnens stress borde organisationer och föreningar vara flexibla och inte alltid kräva de fyra sista siffrorna i personnumret, menar Åsa Wahlström Smith.

– Enligt barnkonventionen har barn rätt till fritid, till frihet och beskydd. Men det finns administrativa hinder som gör att de inte får sina rättigheter tillgodosedda. Okunskapen om hur man ska bemöta dessa barn och vad de har för rättigheter är också utbredd. Det är till exempel inte olagligt att hjälpa en person i papperslöshet så länge man inte gör det för ekonomiskt vinning. Det finns inte heller något krav att man ska ange papperslösa personer till polisen.

Men vissa verksamheter löser administrativa problem. Åsa Wahlström Smith ger stadsbiblioteket i Göteborg som exempel. Där hanteras papperslösa på samma sätt som de med skyddad identitet.

– De här trygga vardagsmiljöerna stärker de papperslösa barnen. Enkla saker som att spela i en orkester eller vara på biblioteket sänker även risken för dem att upptäckas. Situationer som utmärker dem på något sätt kan väcka misstankar om att något inte stämmer.

”Inte barnen som valt att leva i papperslöshet”
Samtidigt är barnen i Sverige illegalt. Ska då kommunala verksamheter underlätta för dem att leva här?

– De här personerna lever här för att de är desperata och inte har möjlighet att leva ett säkert liv i landet de flytt. Människor i papperslöshet kommer att finnas här i vilket fall. Det är inte barnen som har valt att leva i papperslöshet och i inget annat sammanhang kan barn straffas för sina föräldrars handlingar. Kommunen har en skyldighet mot alla som är bosatta där. Både socialtjänstlagen och barnkonventionen är tydliga med att inget barn ska fara illa och att barnen har rätt till skälig levnadsstandard.

Några av de familjer som Åsa Wahlström Smith följde fick uppehållstillstånd så småningom. Beslutet innebar naturligtvis en lättnad men också sorg.

– Det är dubbla känslor. Många känner att det har gått så otroligt mycket tid till ingen nytta. Och att gå från att ha levt från dag till dag till att börja reda ut sitt liv kan vara väldigt svårt. Samtidigt har familjerna ofta ett nätverk som hjälpte dem att leva som gömda och som ibland kan vara ett stöd in i samhället.

Men åren som gömd riskerar att prägla barnens fortsatta liv. Många av de som har uppgivenhetssymptom och har kallats apatiska barn, har varit gömda. Som vuxna kan barnen få svårt att utveckla nära relationer eftersom de i sin barndom ständigt fått hålla distans, säger Åsa Wahlström Smith.

Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ständig skräck och stress – så lever papperslösa barn i Sverige

 lästid ~ 4 min