Tema

Jämställdhet självklar utgångspunkt hos lesbiska föräldrar

För lesbiska par som får barn är en jämställd relation ofta ett starkt ideal. Det leder till att hushållsarbetet delas mer lika men även till att de har en mer jämställd inkomstutveckling. Det är en stor skillnad jämfört med heterosexuella par där kvinnan sedan hon fött barn tjänar mindre än mannen. En inkomstförsämring som sedan håller i sig hela hennes yrkesliv.

Att dela lika och leva jämställt präglar hur många lesbiska par organiserar sitt föräldraskap. Anna Malmquist, forskare i psykolog vid Linköpings universitet har i avhandlingen Pride and predjudice från 2015 undersökt hur lesbiska par ser på jämställdhet. Hon har djupintervjuat 96 föräldrar och konstaterar att bland många av paren skapas normer som skiljer sig från de som ofta reglerar föräldraskap i heterosexuella familjer.

– För många av de lesbiska paren är jämställdhet ett starkt ideal och en självklar utgångspunkt för relationen. De kan inte dela upp efter kön och säga ”hemma hos oss tar tjejen alla nätter”. Istället hade de lösningar som till exempel att den som jobbar tar tre nätter och den som är föräldraledig tar fyra nätter och sedan byter man efter halva tiden. Hos de lesbiska paren fanns ofta medvetna strategier för hur det ska bli rättvist och lika, säger Anna Malmquist.

Men även om jämställdheten är ett gemensamt ideal så behöver den inte vara enkel att genomföra. Flera av paren som Anna Malmquist intervjuade sa att det var något de fick arbeta för.

– De såg jämställdheten som viktig och eftersträvansvärd men det tyckte att det var arbetsamt att komma dit.

Traditionella normer syns även hos lesbiska par
Återkommande var beskrivningen av att det utvecklades särskilda band mellan barnet och den biologiska mamman som gjorde det svårt att dela lika. Den biologiska mamman upplevde att hon hamnade i en traditionell kvinnoroll och den andra mamman kunde känna att barnet inte vände sig till henne på samma självklara sätt.

– De paren arbetade mycket för att skapa de mer likvärdiga föräldraroller som de ville ha. Flera säger att de inte hade förväntat sig att det skulle vara svårt utan de hade trott att eftersom de båda vill ha ett nära föräldraskap skulle jämställdheten komma av sig själv. De var förvånade eller till och med chockade över hur svårt det var, säger Anna Malmquist.

Omvärldens bemötande kunde också spegla en traditionell syn på rollerna som mamma och pappa.

– Till exempel kunde vänner, släktingar och bvc- sköterskor förvänta sig att den biologiska mamman skulle vara mamma nummer ett och vända sig till henne i första hand. Den icke-biologiska mamman blev då exkluderad och åsidosatt.

Ungefär en tredjedel av paren brydde sig inte om att barnet och omvärlden satte den biologiska mamman i första rummet. De såg det som naturligt att barnet utvecklade en starkare relation till kvinnan som burit det. Bland de paren fördelades föräldrarollerna på ungefär samma sätt som de brukar göra mellan män och kvinnor.

– Jag tycker att det är viktigt att se att normer som finns i majoritetssamhället också går igen i en del av de lesbiska kvinnornas föräldraskap. Där tog den som varit gravid en traditionell mammaroll med ett huvudansvar för barn och hushåll.

Strävan efter jämställdhet kan utmana normer
Samtidigt säger Anna Malmquist att hon tror att de lesbiska parens ansträngning att få en jämställd relation kan utmana den traditionella synen på könsroller. Deras starka strävan gör att ojämlikhet kan bli tydligt.

– Jag tycker att man kan använda lesbiska par som exempel på hur vardagslivet kan organiseras. Om vi plockar bort faktorn kön och inte längre har en mansroll och en kvinnoroll, vad är det då som får par att välja att dela lika eller olika? Där tänker jag att det finns mycket att lära av de lesbiska paren.

Mer ekonomisk jämställt
När kvinnor i heterosexuella relationer får sitt första barn sjunker deras inkomst medan mannens inkomst är nästan opåverkad. Skillnaden mellan kvinnans och mannens inkomst kommer sedan att bestå. Forskningen har belagt att de sker i minst 18 år framåt. Sannolikt kommer hon aldrig i kapp.

– Det som intresserar mig är hur mycket man kan förklara med könsnormer och hur mycket man kan förklara med ekonomisk rationalitet, säger Ylva Moberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Som en del av sin avhandling har hon skrivit rapporten Är lesbiska par mer jämställda? till den statliga forskningsmyndigheten IFAU som bygger på data som täcker hela befolkningen mellan 16 och 65 år mellan åren 1995 och 2010.

Ylva Moberg har bland annat jämfört lesbiska och heterosexuella par där både kvinnan som blev gravid i det lesbiska paret och kvinnan i den heterosexuella relationen var den i paret som tjänade mest. Om paren styrdes av ekonomisk rationalitet när de organiserade sitt föräldraskap skulle de göra på samma sätt, resonerade Ylva Moberg.  Men istället såg hon att ekonomin utvecklades helt olika.

– I de heterosexuella paren faller kvinnans inkomst kraftigt och är sedan på en permanent lägre bana. De heterosexuella männens inkomstbana är ganska opåverkad och fortsätter sedan uppåt. Den som fött barn i det lesbiska paret tjänar till en början mindre men kommer sedan ikapp sin partner. Det tyder ju på att kön spelar en stor roll för hur ekonomin utvecklas.

Den sämre inkomstutvecklingen för heterosexuella kvinnor som fått barn kan förklaras med att det oftast är hon som tar ut mest föräldraledigt, flest vabbdagar, går ner i arbetstid och kanske också väljer en bransch som är lättare att förena med föräldraskap – och där lönerna ofta är lägre.

Att mammorna i de lesbiska familjerna har en bättre inkomstutveckling kan i sin tur bero på att de turas om att föda barn. De har längre tid mellan barnen och det är färre av dem som skaffar flera barn. Men det räcker inte som förklaring säger Ylva Moberg. Bland annat för att i hennes datamaterial är det bara en tredjedel av de lesbiska paren som skaffar fler än ett barn.

– Jag tror att en stor förklaring är att man inte har det könsuppdelade mönstret där det är mamman som jobbar deltid. I de lesbiska paren har man en mer jämn fördelning av hur mycket man jobbar. Det antyder att hushållsansvaret delas mer lika. Då kan man också ha en mer jämn fördelning av arbetstiden.

– Om man ser till inkomstskillnaden mellan män och kvinnor i samhället så kan mycket av det förklaras av vad som händer när man skaffar barn. För fram till dess utvecklas inkomsterna ganska lika, tillägger hon.

Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Jämställdhet självklar utgångspunkt hos lesbiska föräldrar

 lästid ~ 5 min