Arktisforskare: det krävs tuffare åtgärder för att nå klimatmålen

Den 4 november träder det globala klimatavtalet från Paris i kraft. Då har 94 av 197 parter skrivit under avtalet som förbinder dem att bidra till en minskning av växthusgaser och att den globala medeltemperaturökningen ska begränsas till under 2 grader Celsius. De föreslagna åtgärderna ser dock inte ut att räcka.

– I Arktis finns känsliga system och som exempel får tinande permafrost och smältande isar inte bara stora konsekvenser lokalt utan påverkar hela planeten. Ett stort problem just nu är dock att ländernas åtaganden som presenterats i Klimatavtalet inte är tillräckliga för att ens nå målet på 2 grader, säger Jan Karlsson, föreståndare för Climate Impacts Research Centre (CIRC) och professor i naturgeografi vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Människorna måste förstå sin roll
Kärnan i avtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av konsekvenserna. Den viktigaste punkten är att hålla den globala medeltemperaturökningen under 2 grader och att ansträngningar skall göras för att nå under 1,5 grader jämfört med innan industrialismens början 1850.

– Klimatavtalet är ett stort och viktigt steg för att åstadkomma de absolut nödvändiga förändringar som krävs. Forskningen måste nu bli ännu mer lösningsorienterad och det är viktigt att sätta människornas roll i fokus; det är vi som har orsakat klimatkrisen och de är vi som måste leva på ett mer hållbart sätt så att den kan motverkas, säger Peter Sköld, professor i historia, samisk samhällsutveckling och kultur och föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.

Temperaturmålet var skarpare formulerat än förväntat men det kommer inte vara tillräckligt för att undvika många av de negativa konsekvenserna av en global uppvärmning, menar Jan Karlsson.

– Temperaturmålet anger ett medelvärde men ökningen är inte jämt fördelad över jorden. Till exempel så värms Arktis snabbare än andra delar och detta förväntas få mycket omfattande effekter. Det krävs reviderade planer med kraftfullare åtgärder för att den globala uppvärmningen inte ska få katastrofala effekter.

Snabb utfasning av de fossila bränslena
– Det finns kunskap om vad som kan och måste genomföras och nu krävs det krafttag från politikerna. Det är viktigt att länderna snabbt ratificerar avtalet och genomför de förändringar som krävs de närmaste åren för att uppnå målen. Här krävs en samhällsomställning med snabb utfasning av de fossila bränslena. Alla länder måste vara delaktiga men framförallt måste rika länder som Sverige ta sitt ansvar och bli föregångare i omställningen till ett hållbart klimatsmart samhälle. Det innebär kraftfulla förändringsåtgärder på hemmaplan men också resurser för att bistå utvecklingsländer i klimatarbetet, säger Jan Karlsson.

Hittills har mycket fokus i klimatdebatten legat på den naturvetenskapliga aspekten, menar forskarna i Umeå.

– Men människor och djur är en stor och viktig del av ekosystemet och som art påverkas vi i hög utsträckning av klimatförändringarna. Inför framtiden hoppas jag därför att vi riktar mer fokus på människors hälsa genom ökade forskningsmedel mot forskning inom klimat och hälsa, säger Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och forskningsledare för CLINF.

Osäkerheter i klimatmodellerna
– Vi ska komma ihåg att det råder osäkerheter i klimatmodellerna och att det finns bedömningar som visar på att effekterna av ökningen av växthusgaser i atmosfären får större påverkan än man tidigare förutspått. Klimatsystemet är komplext och styrkan och dynamiken i en rad olika förstärkningsmekanismer och tröskeleffekter är svåra att förutsäga. Här bör man tillämpa försiktighetsprincipen och minimera klimatpåverkan för att inte ta risker som äventyrar levnadsmiljön för framtida generationer, säger Jan Karlsson.

– Vi måste också hela tiden hänga med. För att fatta rätt beslut för framtiden angående investering i dyrbar infrastruktur som förebygger risker mot den mänskliga hälsan måste vi genom kunskap stå förberedda. Ett exempel på hur samhället förändras på grund av klimatförändringarna är när befolkningen i Skellefteå på grund av stora mängder nederbörd under vintern tvingades koka sitt dricksvatten under många månader för att inte insjukna i en vattenburen parasitsjukdom, cryptosporidios. Detta ledde till behovet av en ny infrastruktur med vattenreningsfunktion som annars inte hade krävts, säger Birgitta Evengård.

Arktis – en “kanariefågel” för klimatförändringar. Läs mer om arktisk forskning vid Umeå universitetLäs mer om arktisk forskning vid Umeå universitet.

Kontakt:
Jan Karlsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon:  070-980 28 65
E-post: jan.p.karlsson@umu.se

Birgitta Evengård, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 070-234 98 20
E-post: birgitta.evengard@umu.se

Peter Sköld, professor vid Arktiskt Centrum vid Umeå universitet, Arcum
Telefon: 090-786 63 47
E-post: peter.skold@umu.se

UN Climate Change Paris Agreement