Artikel från Högskolan i Gävle

Nu pågår försök vid Högskolan i Gävle där man på ett helt nytt sätt tittar på hur vädret under hela odlingssäsongen påverkar äpplens lagringsduglighet.
– Bra både för eko-odlare och konventionella odlare, om färre frukter skulle gå till spillo under lagringen, menar doktoranden Tuyet Bui.

Forskare vid Högskolan i Gävle ska hjälpa odlare hitta odlingsbetingelser som bygger frukters eget försvar mot lagringssjukdomar, och för att uppnå detta behövs inga nya kemiska preparat.

Doktoranden Tuyet Bui har tidigare, i Belgien, deltagit i ett stort forskningsprojekt, om fruktfysiologi och mottaglighet för svampangrepp under lagringen. Tuyet spinner nu vidare på resultaten från pilotförsöken, som visar att det finns en koppling mellan väderleken som har föregått skörden och hur bra frukterna sedan kan stå emot svampangrepp.

– Och då handlar det inte bara om dagarna före skörd, utan det kan vara till och med så långt före som när blomman pollineras, säger Tuyet Bui.

Varningssystem för fruktodlare via app
Tuyet Bui förklarar att de nu samlar in väderdata kontinuerligt i flera olika odlingar i Sverige och utomlands samtidigt. Detta sätt att systematiskt gå tillbaka till hur förhållandena varit under hela odlingsperioden och att koppla det till känslighet mot lagringssvampar har inte gjorts tidigare.

Försöken i Belgien har till exempel visat att regn 21 till 42 dagar före skörd gav färre infekterade äpplen.

– Med vår hjälp kan man se nya väderlekssamband och till exempel bevattna under en tid som enligt prognosen skulle gynna fruktens lagringsduglighet om det inte skulle regna då.

Odlarna vet sedan gammalt att regn i direkt anslutning till skörd inte är bra, det är så nära i tid till skörden så dessa faktorer har man kunnat koppla ihop. Tanken är att på sikt utveckla en app så fruktodlarna själva kan få koll på hur vädersituationen ser ut och ett varningssystem för detta.

– Vi har ju väderstationerna nu och kanske utvecklas i en framtid små smarta väderstationer, som är billigare än dagens, och som man kan använda lokalt.

Röda sidan upp
Tuyet Bui upptäckte också, tillsammans med det belgiska forskarlaget, att det var skillnad på gröna och röda sidor av frukten hos vissa äppelsorter. Den röda sidan är ju exponerad för solen och hon har kunnat konstatera att den sidan har mer motståndskraft.

Rent tekniskt kan man få in mera sol i trädet genom att beskära sådant som skuggar frukten.

– Men frukterna ska inte heller få för mycket sol, i sådana fall är det viktigt med skuggning/väv.

I Sverige är vi tack vare vårt kallare klimat mindre utsatta för angrepp.

Styrkan hos svenska äpplen
I Sverige är det förbjudet att använda anti-etylen, ett preparat, som gör att frukterna åldras mycket långsammare. Eller att använda vaxbad för att de bättre ska stå emot svampangrepp och bli tåligare i transporter.

Våra äppelsorter är också anpassade för olika användningsområden. Till exempel har vi dessertfrukt med särskilt god smak, på grund av den speciella syra/sockerkvot som utvecklas under svenska förhållanden och andra sorter som lämpar sig mycket bra för till exempel ciderproduktion.

Forskningsprojektet delfinansieras av Vinnova, och utförs i samarbete med lokala odlare, Äppelriket och den belgiska fruktstationen PC Fruit i Sint-Truiden.

Kontakt:
Tuyet Bui, doktorand i biologi vid Högskolan i Gävle. Tel: 026-64 50 95, 072-213 39 69 tuyet.bui@hig.se“>tuyet.bui@hig.se
Sandra Wright, universitetsadjunkt i biologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 82 81 sandra.wright@hig.se

Text: Douglas Öhrbom

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera