Artikel från Karlstads universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Att låta eleverna i grundskolan använda samma metodik som forskare använder, är en viktig del för att göra undervisningen i naturvetenskapliga ämnen intressant visar en avhandling från Karlstads universitet. Ett undersökande arbetssätt och att sätta in naturvetenskap i ett sammanhang som är relevant för eleverna är nyckeln till att få eleverna aktiva och mer engagerade.

– Min avhandling handlar framför allt om hur mellanstadielärare reflekterar kring undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, säger Susanne Walan, universitetsadjunkt i biologi.

Undersökande arbetssätt, det vill säga, de metoder som forskare använder för att utveckla kunskaper inom naturvetenskap är en viktig del av skolans undervisning och en del av innehållet i de naturvetenskapliga ämnenas kursplaner i grundskolan.

Många lärare i grundskolan vet inte riktigt vad det innebär. Det har också visat sig att elever ofta inte förstår varför de gör olika typer av experiment. Att sätta in naturvetenskap i sammanhang som är intressanta och relevanta för eleverna är därför en viktig komponent i lärares undervisningsstrategier.

– Det blir ofta så att man kanske experimenterar för att eleverna ska ha roligt, men då eleverna inte förstår syftet med experimenten blir det lätt ointressant för dem. Det krävs mycket av dagens lärare, de ska dels ha goda ämneskunskaper i naturvetenskapliga ämnen, men också vara medvetna om varför de väljer olika undervisningsstrategier.

Ett arbetssätt som fungerar
Att hitta lämpliga sammanhang som passar in med såväl kursmål som elevers intresse är också en utmaning för lärarna.

– I mina studier testade 12 mellanstadielärare en undervisningsmodell där undersökande arbetssätt och relevanta sammanhang för eleverna var en grund. Lärarna var mycket positiva till modellen efter att ha testat med sina elever och upptäckte att denna strategi fungerade med deras elever.

Flera av lärarna konstaterade att den fungerade väldigt bra för elever som i vanliga fall inte är särskilt högpresterande. Genom att eleverna själva blev delaktiga i att planera sina undersökningar blev de också väldigt engagerade.

Lärarna behövde å andra sidan verkligen reflektera kring varför de väljer olika undervisningsstrategier. Är det till exempel alltid bäst att använda undersökande arbetssätt, eller finns det i vissa undervisningsmoment metoder och strategier som är bättre lämpade?

Målet är lärandemålen
Att veta vad man gör och varför är viktigt både för elever och lärare. Att undervisningen är intressant och stimulerar elevers lärare är givetvis viktigt.

– Lärarna bör dock inte hamna i fällan att ha alltför mycket fokus bara på att det ska vara roligt, lärandemålen är det huvudsakliga målet med undervisningen.

Resultaten som presenteras i avhandlingen visar en tydlig bild, att använda undersökande arbetssätt och att sätta in naturvetenskap i sammanhang som engagerar elever är väl värt att utveckla och sprida i grundskolans tidiga år.

– Jag menar att undervisningsmodellen bör spridas bland lärare och lärarstudenter för att utveckla undervisningen i naturvetenskap i en riktning som vårt samhälle behöver, säger Susanne Walan. Eleverna behöver bli stimulerade till att vilja lära sig, kanske framför allt inte detaljer som de sedan lätt glömmer, utan mer hur kunskap i naturvetenskap utvecklas och hur man utvecklar ett kritiskt tänkande.

Avhandling: From doing to learning Inquiry- and context-based science education in primary school

Kontakt: Susanne Walan, tel 070- 525 8807 eller susanne.walan@kau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera