Tema

Så stimuleras gränslöst lärande om hållbarhet

Om undervisning kring hållbarhet i skolan ska lyckas måste eleverna utveckla kritiska kunskapsförmågor. Elevernas djupare kunskaper måste sättas på prov i nya situationer och på högre nivåer där de själva får ta ledningen. Det framkommer i en ny avhandling på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola.

– Alltför många lärare ser inte hur de kan undervisa om miljö- och hållbarhetsutveckling, säger doktoranden Birgitta Nordén. De vet inte hur de ska kombinera globalt lärande med miljö- och hållbarhet. Hur ska de ge eleverna verklig kompetens i stället för bara fragment av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk hållbarhet?

Avhandlingens inledande artikel är litteraturöversikt, där Nordén konstaterar att det finns mycket om policys och retorik kring hållbar utveckling men knappast något om lärandeprocesser. Här skapar Nordén även en modell kallad GLSD, Global Learning for Sustainable Development.

Hur genomförs undervisning och lärande i en kommun?

Nordén undersöker även hur undervisning och lärande  i hållbar utveckling genomförs i en kommun. Hon intervjuar elever och lärare på högstadie- och gymnasieskolor och skolledare. I klassrummen har man låtit eleverna formulera problemområden gällande miljö- och hållbar utveckling, kritiskt granska sin närmiljö, identifiera aktörer i samhället, kommunicera med kamrater både i sin närhet och via nätet i globala klassrum och identifiera lösningar.

Sedan har Birgitta Nordén i sina analyser utkristalliserat vad som verkligen gav upphov till lärandeutveckling.

– Förutom djupa kunskaper inom ämnesområden som exempelvis natur- och samhällskunskap, psykologi, språk och geografi säger Birgitta Nordén måste undervisningen utformas för att ge eleverna inflytande över lärprocessen.

– Du måste som elev utveckla något jag kallar kritiska kunskapsförmågor som är tillämpning av kunskap på ett djupare plan. Du måste alltså kunna använda dina kunskaper i en mängd oväntade sammanhang och ha förmåga att genomföra och lösa verkliga problem. Det handlar om att det möjliga innehållet i miljö- och hållbarhetsundervisningen ändras utifrån sättet att undervisa och vice versa det vill säga ett helhetstänk.

Ta kommandot över situationen
För att lyckas måste eleverna även ges möjligheter att ta kommandot över situation, enligt Nordén. Det som även stimulerar lärande i hållbarhet är samarbete, både i den egna gruppen och tvärs över alla gränser. Birgitta Nordén har tidigare prövat något kallat globala klassrum där elever via nätet kunde kommunicera kring deras lokala miljöproblem med elever och klassrum från andra delar av världen som brottas med ett helt annat lokalt hållbarhetsproblem.

Just samarbetet, att utbyta tankar och reflektioner menar Nordén är en annan framgångsfaktor. Nordén pekar även ut en rad hinder där lärandeprocesser inte kommit till stånd.

Ett sådant är när läraren inte har framförhållning och beredskap att ta itu med detta komplexa ämne. Ett annat är då läraren inte är beredd att arbeta gränsöverskridande och ta in ny kunskap i sin undervisning och arbeta tvärvetenskapligt. Ett tredje hinder är när läraren inte förmår att leda undervisningen mot en helhetsförståelse.

Vem kommer ha användning av din avhandling?

– Jag hoppas naturligtvis att alla blivande lärare liksom många lärare i skolan ska läsa avhandlingen oberoende om du undervisar i samhällskunskap, psykologi eller kemi, säger Birgitta Nordén. Det borde omfatta varje lärarstudent då globala  hållbarhetsfrågor blir alltmer akuta och svårgripbara och där vi måste rusta vår samtida generation med kritiska kunskapsförmågor.

Avhandlingen: Birgitta Nordén disputerar på avhandlingen Learning and Teaching Sustainable Development in Global-Local Contexts. När? 3 juni kl. 13.15-15 Var? COE 11, Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, Malmö högskola

Kontakt: Helena Smitt, Malmö högskola 0709 -655 355
helena.smitt@mah.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så stimuleras gränslöst lärande om hållbarhet

 lästid ~ 3 min