Tema

Snart växer kläderna på träd

Vi har länge valt ekologiskt när det gäller mat. Nu är det dags för ekologiska kläder. Textilindustrin behöver tänka om ur ett hållbarhetsperspektiv. Din nästa tröja kan komma ur cellulosan från träd.

Att odla bomull kräver stora mängder vatten, särskilt ekologisk bomull. Till en t-shirt går det åt ungefär 3 000 liter. Det är inte hållbart framöver eftersom det kommer att behövas mer mark för matproduktion när jordens befolkning och välstånd växer.

Därför arbetar forskare med att utveckla nya material för klädindustrin. Ett sätt att lösa problemet är att använda andra råvarubaser för klädtillverkning, till exempel cellulosa som kommer från träd. Viskos är ett sådant exempel, som funnits sedan 1800-talet. Men nu kommer fler cellulosabaserade textilier som framställs med förbättrade processer, exempelvis lyocell och tencel – och andra varianter för bland annat sängkläder.

– Det sker en stor omställning när det gäller användning av cellulosa vid tillverkning av textil, och Sverige är en stor spelare, säger Nils-Krister Persson, docent och biträdande professor vid Smart Textiles Technology Lab på Textilhögskolan i Borås.

Textil- och skogsindustri möts
Flera företag och organisationer intresserar sig för denna nya industri, bland annat Södra Skogsägarna som håller på att rikta om produktionen från tidningsmassa till textilmassa.

– Det är två världar som möts: textilbranschen och skogsindustrin, och ett jätteprojekt att lära om för alla parter.

Han efterfrågar en mer medveten attityd när vi väljer vilka kläder vi köper. Att köpa plagg av ett naturmaterial är inte alltid svaret på hållbarhetsfrågan. Själva tillverkningsprocessen är minst lika viktig.

Trots stor tillgång på träråvara i Sverige tillverkas inte viskos här. Det beror till stor del på att kunskapen saknas. Istället skickas råvaran till Kina där den omvandlas till textilfibrer.

– Än så länge är det så, men jag tror att det är möjligt att göra en automatiserad process och därefter kunna göra textilfibrer även i Sverige. Vi måste återta den kunskap vi förlorat när tillverkande företag flyttat utomlands.

Ingen miljövänlig produktion
Det finns olika tillverkningsmetoder för viskos. En del av den viskos som tillverkas i Kina påverkar miljön mycket mer negativt än andra. Nackdelen är att produktionen inte sker i ett slutet system, utan tyget fraktas till olika platser när det ska färgas och tryckas.

Textilhögskolan i Borås arbetar med att förändra tillverkningen av textilier, men det är flera processer som måste lösas. Bland annat undersöker forskarna hur man gör materialet vatten- och oljeavstötande utan att använda miljöfarliga flourkarboner, och vad som händer med plagget efteråt när det bryts ned.

– Vi försöker också hitta alternativ till det nuvarande sättet att färga på och göra färgerna nedbrytbara. Den traditionella färgprocessen är otroligt vattenkrävande, och väldigt energikrävande när man ska torka upp vattnet från materialet, säger Nils-Krister Persson, som dock är hoppfull och tror att en förändring ligger nära.

Han berättar om två pilotprocesser – ett i Örnsköldsvik där man framställer cellulosabaserade textilfibrer och ett i Stockholm där man arbetar med att göra processen ekologisk.

Textil med integrerad elektronik
Han talar också om hållbarhet inom så kallade Smart Textiles, där olika funktioner integreras i textilierna genom sensorer, inte minst för framtidens sjukvård.

– Ofta blandas tyget med elektronik och olika metaller, men jag vill inte att vi ska arbeta med blandade material eftersom det då blir svårare att återvinna.

Nils-Krister Persson tror inte att vi kan räkna med samma typ av textilfibrer som tidigare när miljömedvetandet ökar.

– Vi blir nog tvungna acceptera en textil som kanske inte leder bort fukt lika snabbt. Vi blir lite svettiga, och vissa färgnyanser blir dyrare. Vi ska ju inte använda kemikalier som gör att vi skaffar oss nya miljöproblem.

Text: Ulla-Karin Höynä, på uppdrag av forskning.se

Så funkar det

Fibrerna ur cellulosamassan spinns till långa trådar som tvinnas samman och används vid vävning. Exempel på cellulosabaserat fibermaterial är viskos (tidigare rayon), lyocell, modal, tencel och acetat.

Utmaningar med dagens tillverkning av cellulosabaserade fibrer

  • För att lösa upp de hårt packade cellulosamolekylerna och få massan i en vätskeform används giftig koldisulfid – kolsvavla – som lösningsmedel, vilket påverkar både människor och miljö. Det har inneburit att man måste sanera mark.
  • Även när fibermassan ska göras till raka fibrer förbehandlas den med lösningsmedel.
  • Många färgämnen är farliga för miljon. Dessutom måste många textilfibrer också kunna klara vattenavstötning, vilket innebär att man lägger på kemikalier.

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Snart växer kläderna på träd

 lästid ~ 3 min