Idag utvärderas värmepumpsbuller som en ljudeffektnivå mätt vid endast ett driftsfall. Den metoden ger en dålig bild av det faktiska bullret från värmepumpen. Tidigare studier visar att bullernivån från vissa värmepumpar varierar kraftigt beroende på driftsfall, dessutom påverkar karaktären på bullret i största grad hur störande det upplevs. Dagens utvärderingsmetoder tar inte hänsyn till någon av dessa faktorer.

Utifrån energimärkningen inom EU kan konsumenten få en uppskattning av den årliga energibesparingen. Konsumenten bör dock även ha möjligheten att göra ett bra val för att minimera risken att påverka omgivningen och sig själv på grund av störande buller. Målet för forskningsprojektet Metodutveckling – Utvärdering av buller från värmepumpar är därför att ta fram underlag och föreslå en förbättrad utvärderingsmetod och nyckeltal för att redovisa buller från värmepumpar.

Detta skulle ge konsumenten en bättre vägledning och kan driva utvecklingen mot tystare och mindre störande produkter.

Projektet är uppdelat i tre delar där den första består av datainsamling med syfte att kartlägga hur bullret varierar över tid och vid olika driftsfall. Både ljudmätningar och ljudinspelningar genomförs. Ett 20-tal värmepumpar av olika typ (luft/luft, luft/vatten, vätska/vatten och frånluft) används och mätningar sker både i fält och i labb.

Hur bullrets karaktär påverkar hur störande det upplevs, visar projektledaren Ola Gustafsson på SP

– Fältmätningar som pågått under vintern indikerar att det upplevda ljudet skiljer sig till stor grad från vad man kunnat förvänta sig baserat på den uppmätta ljudnivån, säger han.

Det finns buller och så finns det buller
I den andra delen av projektet ligger fokus på att undersöka hur användaren upplever värmepumpars buller. Sambandet mellan bullrets karaktär och den faktiska störningen kommer att analyseras genom lyssningsförsök med en utvärderingspanel på SPs multisensoriska labb. Panelen kommer göra skattningar av upplevelsen hos olika akustiska karaktärer i ljudet, dessutom kommer man att utvärdera störningen och den emotionella responsen.

Projektdeltagare Henrik Hellgren på SP kommenterar mätningarna:

– För ett par av värmepumpstyperna visar mätningarna en stor skillnad mellan olika så kallade viktningsfilter. Vår hypotes är att C-vägd ljudnivå stämmer bättre överens med den upplevda störningen från värmepumparna jämfört med A-vägd nivå vilket används som standard idag. Det blir spännande att se om kommande paneltester bekräftar denna bild.

Resultaten ur de första två delarna av projektet kommer att ligga till grund för en analys som ska klarlägga vilka parametrar hos ljudet från värmepumpar som upplevs mest störande samt indikera hur de akustiska karaktärerna bör viktas i ett sammanvägt nyckeltal, ett så kallat störningsmått. Från denna analys kommer man att ta fram ett förslag på en förbättrad utvärderingsmetod och ett nyckeltal för värmepumpsbuller.

Kontakt: Ola Gustafsson, Projektledare, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
Tel 010-516 51 20 E-post ola.gustafsson@sp.se“>ola.gustafsson@sp.se
Henrik Hellgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tel 010-516 56 04 E-post henrik.hellgren@sp.se

Mer om projektet: Sedan oktober 2015 pågår forskningsprojektet Metodutveckling – Utvärdering av buller från värmepumpar vilket leds och genomförs av Ola Gustafsson och Henrik Hellgren på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet är finansierat av Energimyndigheten genom forskningsprogrammet Effsys Expand tillsammans med de större värmepumpstillverkarna i Sverige: Bosch Thermoteknik AB, Danfoss Värmepumpar AB, Enertech AB, NIBE AB samt Villaägarnas Riksförbund.

Projektet som pågår till juni 2018 kommer att sammanfattningsvis presentera följande:

  • Sammanställning över vad i karaktären hos värmepumpsbuller som orsakar upplevd störning
  • Förslag på nyckeltal för förbättrad produktmärkning med avseende på ljud
  • Förslag på en förbättrad utvärderingsmetod av värmepumpsbuller och eventuellt även förslag på en kompletterande mätmetodik

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera