Viktiga vårkollen – hur långt har våren kommit hos dig?

Genom att samla in vårtecken år efter år kan Svenska botaniska föreningen i samarbete med forskare analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet.

Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015 och då rapporterades nästan 4000 observationer in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.

Hur långt har våren kommit i Valborg?
Då gick det bland annat att se att lövsprickningen hade hunnit 70-80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. I och med att Vårkollen utökas med en vardag hoppas arrangörerna att skolklasser ska kunna delta i år.

– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gladdes år den stora uppslutning Vårkollen fick förra året. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Stefan Grundström, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Efter en mild och utdragen höst 2015 kom de första rapporterna om blommande hassel redan i december i södra Sverige. Men sedan dess har vi upplevt en jojo-vinter och en utdragen vårvinter, där vårtecknen gång efter gång stoppats upp. Många vårtecken finns kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad och frågan i Vårkollen är hur långt vårtecknen hunnit vid Valborg.

Bidra till klimatforskningen!
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika arter och olika delar av landet påverkas.

– Eftersom samma sak gjordes i landet för 100 år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras.

• Vårkollen tar emot vårtecken-observationer på från och med den 29 april till och med den 1 maj.
• Ladda hem en folder om Vårkollen.

Kontaktpersoner:
Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket
0730-670365, kjell.bolmgren@slu.se
Naturenskalender.se
Stefan Grundström, Svenska Botaniska Föreningen
070-420 02 11, ordforande@svenskbotanik.se
Svenskbotanik.se

Regionala kontaktpersoner:
Blekinge
Niclas Wahlgren
070-8261140, wahlgren.niclas@gmail.com

Bohuslän/Dalsland/Göteborg
Tore Mattsson
0730-89 00 38, toremattsson1@gmail.com

Dalarna
Gunnar Hagelin
070-5240758, gunnar.j.hagelin@telia.com
Lennart Bratt
076-7704709, godbra@telia.com
Urban Gunnarsson
076-8282980, urban.gunnarsson68@gmail.com
Staffan Jansson
070-2064004, staffan.jansson@snf.se

Gotland
Lena Hegner, 0702850632, lenahegner@telia.com

Halland
Lars Schale, 072-743 11 18, lars@schale.se

Jämtland
Åsa Lundqvist, 073-038 58 65, asa_lundqvist@hotmail.com

Medelpad och Norra Norrland
Stefan Grundström, 070-420 02 11, stefan.grundstrom@svenskbotanik.se

Skåne
Eva Waldemarson, 070-229 98 49, eva.waldemarson@biol.lu.se

Småland
Martin Sjödahl, 036-30 77 38, lottamartin@gmail.com

Södermanland
Gunnar Björndahl, 070-230 54 82, gunnar.bjorndahl@gmail.com

Uppland
Yolanda Karlsson, 072 026 59 41, yolandakarlsson@gmail.com

Västmanland
Henrik Berg, 070-940 62 88, Henrik.Berg@lansstyrelsen.se

Läs mer om medborgarforskning:
Alla kan bli medborgarforskare.