Tema

Svenskar och japaner använder olika metoder för att minnas kinesiska tecken

I det japanska skriftspråket används kinesiska tecken, kanji, som den som ska lära sig att skriva japanska måste kunna. Nu visar forskning från Göteborgs universitet att svenska studenter och japanska elever behandlar och minns kanji på olika sätt.

Kanji är betydelsebaserat och ett tecken motsvarar i princip ett ord. Kanji är inte bara grafiskt komplicerat utan också fonologiskt oklart. Ett tecken har ofta flera uttal eller så kan olika tecken ha samma uttal. Utan sammanhang är det därför svårt att veta vilket av flera uttal som ska appliceras till ett tecken.

Tidigare forskning har visat att studenter i japanska som andraspråk och modersmålstalare beter sig olika när de läser eller skriver kanji. Tidigare studier har jämfört nybörjarstudenter i japanska som andraspråk med modersmålstalare på avancerad nivå, och det visade sig då att de båda grupperna använde olika uppsättningar av kanji, vilket orsakade oklarhet om skillnaderna var baserade på gruppernas modersmål, gruppernas nivåer eller av de olika kanji.

Jämför svenska nybörjare med japanska skolbarn
Fusae Ivarsson har därför i sin avhandling genomfört noggranna och omfattande experiment bestående av läs- och skrivtest av kanji där en identisk uppsättning av tecken användes för nivåanpassade svenska studenter och japanska skolbarn. Svenska universitetsstuderande i japanska på nybörjarnivå jämfördes med japanska skolelever i årskurs två (båda grupperna hade lärt sig cirka 240 tecken), och svenska studenter på avancerad nivå jämfördes med japanska elever i årskurs fem (där båda grupperna lärt sig runt 800 tecken).

Resultatet visar att det svenska uttalets påverkan var större för nybörjare – som gör fler fel i kanji – än för de på avancerad nivå. Dessutom var skillnaden mellan de svenska nybörjarna och de på avancerad nivå större än skillnaden mellan de japanska eleverna i årskurs två och fem. Detta var mindre förvånande eftersom observationer från tidigare studier inte tydde på motsatt resultat.

– Det förvånande var att skillnaderna i minnesinhämtningsmetod för kanjis uttal mellan svenska och japanska grupper är större på avancerad nivå än på nybörjarnivå. På avancerad nivå försökte svenskarna läsa kanji genom att dela upp ett tecken i två komponenter och hitta en uttalbar komponent, medan japanerna föredrog att applicera tecknets andra uttal eller en sammanhangsbaserad gissning, säger Fusae Ivarsson.

Effektivare att lära enligt egen stategi
Denna upptäckt leder till den pedagogiska implikationen att det skulle vara effektivare att lära andraspråksstudenterna hur den läsningsstrategi de föredrar kan förbättras, snarare än att påtvinga dem att behandla tecken som modersmålstalande japaner gör.

– Detta resultat har även tillämpningsmöjlighet för svenska studenter i kinesiska eftersom kanji och hanzi, kinesiska tecken för att skriva kinesiska, har samma grund, säger Fusae Ivarsson.

Mer information:
Fusae Ivarsson, telefon: 031-786 4590, e-post: fusae.takasaki.ivarsson@språk.gu.se

Avhandlingens titel: A Study of L2 Kanji Learning Process: Analysis of reading and writing errors of Swedish learners in comparison with level-matched Japanese schoolchildren

 

Läs också

Kristiskt tänkande i historieundervisningen
9 december, 2016 | Umeå universitet
Rysk militär på frammarsch
8 december, 2016 | FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
Pisa-mätningar viktiga för rektorer och lärare
8 december, 2016 | Umeå universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svenskar och japaner använder olika metoder för att minnas kinesiska tecken

 lästid ~ 2 min