Tema

Skildringar av Breivik gör dådet till ett individuellt problem snarare än högerextrem terrorism

Författare, journalister och forskare som försökt förklara Anders Behring Breiviks terrorattack i Norge den 22 juli 2011 tenderar att separera Breivik från det norska samhället och se terrorattacken som en effekt av ett individuellt misslyckande med att ”passa in”. Det visar en ny avhandling i genusvetenskap från Göteborgs universitet.

Mia Eriksson har undersökt hur böcker och artiklar av bland andra Karl Ove Knausgård, Toril Moi och Åsne Seierstad berättar om Anders Breivik. En av hennes slutsatser är att gängse förklaringsmodeller för terrorattacker förutsätter att terroristen är islamist och att dessa förklaringsmodeller därför inte håller när terroristen tolkas som kristen eller sekulär.

− När det kommer till islamistiska terrordåd görs kulturen och religionen ofta till viktiga bakomliggande orsaker till terroristens radikalisering. I Breiviks fall ses hans radikalisering istället som en effekt av hans personliga ”oförmåga” att lyckas på arbetsmarknaden, i kärleksrelationer och med vuxenlivet i allmänhet, säger Mia Eriksson.

Personliga särdrag i fokus
Han beskrivs som barnslig och omogen, och många av texterna lyfter fram hans ambivalenta sexuella identitet och moderns psykiska och emotionella ohälsa som viktiga beståndsdelar i att förstå varför han utförde terrordådet. Samtidigt talar dessa texter lite om de sociala, kulturella och politiska omständigheter som möjliggör högerextremistisk och rasistisk terrorism.

– När de berör det norska samhället är det framförallt för att visa hur annorlunda Breivik var i relation till vad de ser som ”typiskt” norska beteenden och aktiviteter.

Detta leder bland annat till att där islamistiska terrorister ses som ett hot mot det västerländska samhället, blir Breivik snarare en obegriplig avvikelse. Han beskrivs som en misslyckad individ snarare än som någon som ”vi” behöver vara rädda för. Detta leder till att han inte heller ryms i den hotbild som terrorismforskning och nyhetsmedier frammanar när de talar om terrorism.

Underhållningsvåld med syfte att chockera?
Mia Eriksson undersöker också hur det känns att läsa om våld och terrorism, och om de ofta väldigt detaljerade beskrivningarna av våldet på Utøya fyller en etisk funktion.

– Om det etiska förstås som en vilja att förändra och förbättra den värld vi lever i påminner de här beskrivningarna snarare om underhållningsvåld, där syftet inte är att uppmana till reflektion eller politisk handling utan att chockera läsaren, säger Mia Eriksson.

Kontaktinformation: Mia Eriksson, e-post: mia.eriksson@gu.se Avhandlingens titel: Berättelser om Breivik. Affektiva läsningar av våld och terrorism. Avhandlingen kan beställas från: http://www.makadambok.se/

Läs också

Skildringar av Breivik gör dådet till ett individuellt problem snarare än högerextrem terrorism

 lästid ~ 2 min