Tema

Renare luft i Europa avslöjar ett varmare Arktis

En kraftig minskning av mängden förorenande partiklar i luften över Europa kan delvis förklara den snabba uppvärmningen av Arktis som observerats sedan 1980-talet. Det visar en ny studie publicerad i Nature Geoscience. För att dämpa klimatförändringen i Arktis är det därför viktigt att snabbt minska utsläppen av växthusgaser.

Små förorenande partiklar släpps ut i luften från industrier, bilar, energiproduktion, vedeldning och annan mänsklig aktivitet, och de kan transporteras över långa avstånd. Höga koncentrationer av dessa luftburna partiklar, så kallade aerosolpartiklar, gör att cirka 400 000 personer dör varje år i förtid i Europa. Aerosolpartiklar har olika storlek, kemisk och fysisk karaktär, och alla dessa egenskaper bestämmer deras klimateffekt.

Sulfatpartiklarna har hjälpt till att motverka växthuseffekten
– Sotpartiklar absorberar solstrålning och värmer klimatet på ett liknande sätt som växthusgaser, exempelvis koldioxid, gör. Sulfatpartiklar, å andra sidan, reflekterar solstrålning och agerar som kärnor för molndroppsbildning vilket kyler klimatet. Aerosolpartiklar från mänsklig aktivitet har kylt klimatet under det senaste århundradet, och därmed har de delvis maskerat uppvärmningen som skett från ökade utsläpp av växthusgaser. I vår studie finner vi att den maskerande effekten från partikelutsläpp i Europa verkar ha varit särskilt utpräglad över Arktis, säger Juan Acosta Navarro, doktorand på Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) samt Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet, och medförfattare till studien.

Utsläppen av sulfat, som orsakar exempelvis surt regn, var som störst på 1980-talet i Europa och Nordamerika vilket ledde till strikta regler och lagar för att minska dem. Den nya studien visar att dessa åtgärder har haft djupgående effekter på det arktiska klimatet.

Förbättrad luftkvalitet påskyndar uppvärmningen
– Genom att använda en numerisk klimatmodell har vi funnit att minskningen av sulfat över Europa mellan 1980 och 2005 kan förklara en signifikant del av den snabba uppvärmningen i Arktis under samma period. Med andra ord, tack vare regelverk som inrättats i Europa för att förbättra luftkvalitén så har en del av den maskerande effekten från aerosolpartiklar tagits bort, och den sanna uppvärmningen av Arktis från växthusgaser har avslöjats, säger Annica Ekman, professor vid Meteorologiska institutionen (MISU) och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, som också är medförfattare till studien.

Forskarna förväntar sig en fortsatt uppvärmning av Arktis då koncentrationen av växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka och utsläppen av aerosolpartiklar i olika delar av världen troligtvis kommer minska då man måste bekämpa luftföroreningsproblem.

Mer information:
Annica Ekman, MISU, annica@misu.su.se, +46 704829293
Hans Christen Hansson, ACES, HansChristen.Hansson@aces.su.se, +46 8 6747290
Ilona Riipinen, ACES, Ilona.riipinen@aces.su.se, +46735859251

Läs också

Historiska moln finslipar klimatbilden
26 maj, 2016 | Stockholms universitet
Elbilen blir kostnadseffektiv som andrabil
26 maj, 2016 | Chalmers tekniska högskola
Snart växer kläderna på träd
25 maj, 2016 | Redaktionen forskning.se

Renare luft i Europa avslöjar ett varmare Arktis

 lästid ~ 2 min