Tema

Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast

Billiga former av naturhänsyn vid avverkning är ofta kostnadseffektiva. Att spara levande lövträd, döda träd och kullfallna trädstammar (lågor) kostar till exempel lite, men kan bidra mycket till biologisk mångfald. Det visar den forskning som har gjorts om vad man får för pengarna vid olika typer av naturhänsyn.

Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom de åtta vetenskapliga studier som har gjorts i Sverige om hur olika former av naturhänsyn står sig när det gäller kostnadseffektivitet.

I de flesta av studierna beräknas kostnaden som skogsägarens förlust av att lämna hänsyn. Detta jämförs med ett hypotetiskt skogsbruk utan hänsyn. För att skatta vinsterna med naturhänsynen har man använt olika indirekta mått, såsom tillgång till död ved och andra substrat, eller direkta mått, såsom antalet rödlistade arter. Det är förhållandevis enkelt att beräkna kostnaderna – som handlar om intäktsförluster i form av kvarlämnat virke och förlorad framtida virkesproduktion. Däremot är det svårare att värdera nyttoeffekten av olika hänsynsåtgärder.

– Jämfört med träd som vi avverkar, planterar och gallrar, så är effekterna på de flesta andra organismer svåra att förutsäga. Men en sak verkar klar; ju mer information man har om arter och miljöer i ett bestånd som ska avverkas, desto lättare är det att göra åtgärderna effektivt, säger Jan Weslien, en av författarna till rapporten.

Effektivare att spara döda träd
Tre studier utförda av samma forskargrupp jämförde kostnadseffektiviteten för olika åtgärder som skapar död ved. Studierna, som alla är rena modelleringsstudier, visar bland annat att det var effektivare att spara döda träd eller att skapa högstubbar, jämfört med att låta omloppstiderna bli längre. Det var också mer kostnadseffektivt att lämna aspar och björkar än att lämna barrträd. Lövträden är viktiga för många insekter, mossor och lavar, samtidigt som deras virkesvärde inte är lika högt.

Forskarna konstaterade också att de kostnadseffektiva strategierna för att skapa död ved ser olika ut i olika delar av landet. I norra Sverige med lägre markpriser kostar det mindre att spara hänsynsytor, men i södra Sverige är det effektivare ur kostnadssynpunkt att spara och skapa död ved.

Det behövs en mångfald av naturhänsyn
– I en annan studie, där man inventerade arter i olika skogsmiljöer, fann man att avsättning av nyckelbiotoper är det mest kostnadseffektiva om målet är att skydda så många rödlistade arter som möjligt per insatt krona, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare.

Hon vänder sig samtidigt mot att frågan om kostnader förenklas.

– Ett mått som ”arter per krona” är visserligen lätt att förstå, men naturvärdet är mer komplicerat än så, säger hon. Olika typer av hänsyn kan gynna olika arter och vi behöver en mångfald av hänsyn. Ibland kan det också vara en enskild art som kräver extra hänsyn, och en annan gång kan det handla om unika miljöer som behöver skydd även om de inte hyser så många arter idag.

En stor mängd arter är beroende av död ved

Kullfallna trädstammar (lågor), torrträd och annan död ved har blivit en bristvara i nutidens skogslandskap.Sådan död ved är ett livsvillkor för en mängd arter inom vitt skilda grupper. För vissa organismer är den döda veden föda; för andra fungerar den som boplats, växtplats eller skydd. En stor del av de vedlevande arterna har specifika krav på exempelvis trädslag, vedens grad av nedbrytning eller stammarnas grovlek.

Fotnot: Syntesen om kostnadseffektiv naturhänsyn är den sjätte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
Syntes – Kostnadseffektiv hänsyn

Mer information:
Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47

Läs också

Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast

 lästid ~ 3 min