Tema

Bra och dåligt med tv-spel i idrottsundervisningen

Tv-spel som innefattar kroppsrörelse, så kallade Exergames, uppmuntrar barn att röra på sig och motverkar övervikt – två skäl till att skolor i flera länder använder dem i idrottsundervisningen i skolan.
– En nackdel är att hälsa i vissa spel handlar om kaloriförbrukning och mätning av BMI. En fördel är att tv-spel kan fungera som hjälpmedel för att undervisa i till exempel dans, säger professor Mikael Quennerstedt.

– När du spelar får du poäng för att bränna kalorier. Dessutom har kroppen ett idealmått, BMI 22 – detta trots att vi vet att BMI säger lite om en persons hälsa. Vissa tv-spel förstärker också okritiskt den mediala bilden av vad en hälsosam person är, andra fokuserar på ranking, jämförelse och tävling. Så det finns självklart problem med tv-spel som läromedel, säger Mikael Quennerstedt.

– Samtidigt ses det som ett alternativ till traditionell bollspelsinriktad undervisning som kan locka fler elever att röra på sig för att det är roligt.

Få barnen att röra på sig
Han har lett forskningsprojektet, som startade i och med att skolor i många länder införde tv-spel i undervisningen, till exempel England, Australien, USA och Singapore. Projektet ville då skapa en vetenskaplig grund avseende för- och nackdelar med spelen innan det i större utsträckning infördes i svenska skolor.

– Länder som tog in tv-spel på bred front hade egentligen ett mål med det. De ville lösa problemet med att allt fler barn är överviktiga. Det handlar helt enkelt om att få unga att röra på sig och göra av med kalorier. I Sverige är det inte ett primärt fokus för ämnet idrott och hälsa. Eleverna är på idrottslektionen för att lära sig. Det handlar om kunskaper.

Mikael Quennerstedt och hans kollegor har därför haft fokus på vad barn och unga lär sig av spelen. Spelen håller koll på dig och har du inte spelat på ett tag blir du påmind om det och utpekad som soffpotatis. Spelen innehåller både beröm och kritik och om du skriver in längd och mäter din vikt ändrar din karaktär storlek.

– Att se sig själv speglas på skärmen i spelet kan vara positivt om spelaren är nöjd med sin kropp men kan skapa eller förstärka en negativ självbild om det är tvärtom.

Rätt använt bra som läromedel
Men rätt använt pekar forskarna på att vissa spel kan fungera bra som läromedel i skolan. Ett exempel är dansspelen. Läraren kan släppa rollen som instruktör där de visar dans och istället få tid att iaktta, ge stöd, uppmuntra och göra bedömningar – att undervisa.

I slutrapporten som forskarna lämnat in till Vetenskapsrådet konstaterar de att det handlar om hur lärare undervisar och hur de använder tv-spelen – precis som med alla läromedel har läraren en central roll för att få det att fungera.

– Precis som det inte bara går att slänga in en boll kan en lärare inte bara slänga in ett tv-spel. Det måste vara en fråga om utbildning, kunskaper och lärande snarare än om energiförbrukning och aktivitetsnivåer.

För mer information kontakta:  Mikael Quennerstedt: E-post: mikael.quennerstedt@oru.se Telefon: 019 303598

Läs också

Bra och dåligt med tv-spel i idrottsundervisningen

 lästid ~ 2 min