Artikel från Uppsala universitet

Personer som under lång tid exponeras för en låg dos klorerade långlivade bekämpningsmedel löper ökad risk för att i framtiden få en diagnos innefattande kognitiv störning. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Environment International.

De bekämpningsmedel som analyserats i studien förbjöds i flertalet industrialiserade länder för 20-30 år sedan. Gifterna anrikas i näringskedjan och blir kvar i kroppen under lång tid, speciellt i fettvävnaden. Därför går det fortfarande att mäta halter av de klorerade ämnena i de flesta svenskar, liksom i människor över nästan hela världen. Det mest kända av dessa ämnen är DDT.

En forskargrupp vid Uppsala universitet har tidigare påvisat samband mellan denna typ av långlivade miljögifter och diabetes, åderförkalkning och stroke. Dessa forskare har nu studerat om dessa miljögifter är associerade med framtida kognitiv störning, något som ses vid till exempel Alzheimers sjukdom.

Den så kallade PIVUS-studien omfattar cirka 1000 70-åriga män och kvinnor i Uppsala som har studerats under lång tid. Forskarna mätte halterna i blodet av tre olika klorerade långlivade bekämpningsmedel (så kallade OCPs; p,p_DDE, en nedbrytningsprodukt av DDT samt transnonaklor och hexaklorbensen) vid starten av studien och följde sedan vilka individer som under en tioårsperiod fick diagnoser som innefattar kognitiv störning.

Tre gånger högre risk för kognitiv störning
Resultatet av studien visar att individer med höga nivåer av dessa tre OCPs hade tre gånger så hög risk att få en diagnos innefattande kognitiv störning som de med låga nivåer vid studiestart. Dessa resultat var oberoende av faktorer som kön, rökning, diabetes, motionsvanor, alkoholintag, högt blodtryck och viktförändringar.

– Även om denna typ av bekämpningsmedel är kända för att påverka hjärnfunktionen i laboratorieexperiment, är det intressant att se detta samband då nivåerna i blodet idag är ganska låga i befolkningen. Men individerna i PIVUS-studien är den första generation som har exponerats för dessa ämnen under större delen av sitt liv. Så, vi ser en koppling mellan lågdos, men kronisk, exponering för vissa långlivade bekämpningsmedel och framtida negativ påverkan på hjärnan hos människor, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.

Studien har gjorts i samarbete med professor Duk-Hee Lee, Kyungpook National University, Korea; professor Bert van Bavel och Samira Salihovic, PhD, Örebro Universitet; professor David Jacobs, University of Minnesota, USA och Monica Lind, docent i miljömedicin på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.

Studien är en del i den PIVUS-studien vid Uppsala University:  Lee D-H et al. Association between background exposure to organochlorine pesticides and the risk of cognitive impairment: a prospective study that accounts for weight change. Env Int (in press) doi:10.1016/j.envint.2016.02.001

För mer information, kontakta: Lars Lind, tel: +46 73 050 28 78, e-mail: lars.Lind@medsci.uu.se

Läs tidigare PIVUS-studier om miljögifter och ohälsa:
Åderförkalkning
Diabetes
Stroke

Diklordifenyltrikloretan (DDT) är ett insektsgift som introducerades 1942. DDT används i tropiska områden som har problem med insektsburen malaria och tyfus. Det sprejas då främst inomhus, för att undvika spridning i naturen; medlet är lågt toxiskt för människor. Tidigare användes DDT i stor skala på åkrar, men sådan användning är i de flesta länder förbjuden sedan 1970-talet. Källa: wikipedait

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera