Tema

Förnybar energi inget nytt – historisk överblick av energislagen

Att använda naturens krafter är en gammal konst. Människan har alltid utnyttjat andra energikällor för att dryga ut den egna muskelkraften. Först ut var vatten och vind – förnybara energikällor.

Vind och vatten har utnyttjats sedan begynnelsen. Inte minst för transporter. Det var naturligt att låta saker följa med strömmen, på en flotte, och senare sätta segel och resa över större avstånd. När hjulet uppfanns kunde både vind och vatten användas för att driva runt hjulet och på så vis utvinna energi till olika processer. Redan för 3 000 år sedan lär det har funnits väderkvarnar i Kina och Japan.

Under 1200-talet blev väderkvarnarna en vanlig syn även i Europa. Och i slutet av 1800-talet fanns det närmare en halv miljon väderkvarnar på vår kontinent. De användes bland annat till att mala säd, pumpa bort vatten från odlingsmark, och så småningom för att driva sågverk och andra industrier.

Vinden var en av de viktigaste energikällorna fram till slutet av 1800-talet, då vattenkraften gick förbi. Fram till mitten av 1800-talet hade vattenkraften huvudsakligen utnyttjades genom vattenhjul i forsar och vattenfall, för att driva kvarnar, sågar, smedjor och järnbruk. Men mot slutet av 1800-talet utvecklades allt mer effektiva vattenturbiner och när elektriciteten kom kunde energin transporteras till platser längre bort.

 

Första kommersiella kraftöverföringen i Sverige Världens första vattenkraftverk konstruerades 1879 vid Niagarafallen i USA, mot gränsen till Kanada. Men inte så långt senare,1882, byggdes Sveriges första vattenkraftverk vid ån Viskan, som rinner ut strax norr om Varberg. Faktum är att närmare 85 procent av Sveriges vattendrag historiskt har utnyttjat vattnets kraft eller fallhöjd på något vis. De första fördämningarna gjordes för över 1 000 år sedan.

Kanske var det därför inte så konstigt att Sverige blev först i världen med en kommersiell kraftöverföring över en längre distans 1893. Det var en 15 kilometer lång sträcka mellan Hällsjöns vattenkraftstation och gruvfälten i Grängesberg.

Sedan har det bara fortsatt. Kring 1965 stod vattenkraften för 95 av elproduktionen i Sverige, knappt 50 TWh. Idag har vi något mer vattenkraft (ungefär 65 TWh per år, som produceras av totalt cirka 1 880 vattenkraftverk), men utgör ändå bara omkring hälften av elproduktionen. Anledningen är förstås kärnkraften, som började tas i drift på 1970-talet.

Denna epok i energins historia hade sitt ursprung i forskning kring atomer och atomklyvning under andra världskriget. I första hand i vapensyfte, men ledde också till tanken att utnyttja den enorma energin som låg i kedjereaktionerna för att generera elektricitet genom att driva turbiner.

Världens första kommersiella kärnkraftverk, Calder Hall, öppnades 1956 i Sellafield, England. I Sverige togs den första kommersiella reaktorn, Oskarshamn 1, i drift 1972.

Fossila bränslen då? Jo, de kom på allvar in i bilden när ångmaskinen kom i bruk på 1700-talet. (Även om ved från skog och buskar förstås länge använts som bränsle för uppvärmning och matlagning.) Ångmaskinen, som drivs genom att elda med kol – spelade en viktigt roll för industrialiseringen. I slutet av 1800-talet byggdes de första förbränningsmotorerna som går på olja, en teknik som fortfarande används i våra bilar. Det gav det fossila bränslet ytterligare ett uppsving – och ligger bakom dagens beroende av olja.

Alla dessa energislag är hämtade från naturen, på ett eller annat sätt. Men de allvarliga riskerna med kärnkraft och problemen med fossila bränsle (begränsad tillgång och samtidigt ett miljöhot) gör att vi alltmer vänder blicken tillbaka mot naturens obegränsade och förnybara resurser. Där är solen den absolut rikligaste energikällan. (Läs artikeln Solenergi – favorit på frammarsch.)

Läs mer på Elsajten.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Förnybar energi inget nytt – historisk överblick av energislagen

 lästid ~ 3 min