Tema

Den mest dramatiska berättelsen tar störst utrymme i media

Beskrivningen av våld och brottslighet är en aldrig sinande källa i nyhetsflödet. Men medias uppmärksamhet skiljer sig stort från den verkliga brottsutvecklingen. Det är en viktig orsak till att så många människor upplever att våldet ökar trots att utvecklingen är den motsatta, menar Ester Pollack, docent i journalistik.

Om medierna skulle spegla brottsutvecklingen så skulle våldet i dagens läge få allt mindre plats i tidningar och tv. Men så är inte fallet, enligt Ester Pollack. Hon är docent i journalistik vid Stockholms universitet och har bland annat studerat relationerna mellan brottsjournalistik och kriminalpolitik.

I den marknadsorienterade journalistiken får vanligen den mest avvikande, den mest dramatiska och kittlande berättelsen det största utrymmet. Nyheterna måste inordnas i medielogiken och där vinner den starkaste historien, menar hon.

– Man kan göra några enkla konstateranden, varav det ena är att medier aldrig någonsin speglar verkligheten, eller brottsstatistiken, på ett rationellt och konsekvent sätt. När det gäller brottsjournalistik så betyder det att våld mot person liksom sexualbrott är betydligt mer omskrivet än till exempel den vardagliga egendomsbrottsligheten – om man nu får kalla den för det, säger Ester Pollack.

Försäljningsargument
Skildringarna av våld och brott kallar hon för intresse- och försäljningsargument. Hon menar att det är därför det toppar nyhetssändningar, hamnar på löpsedlar och överst i det digitala flödet.

– Våldet säljer programmen eftersom det upplevs som intressant av publiken. Men exakt hur relationen ser ut mellan mediernas rapportering och vad läsarna egentligen vill ha vet vi tyvärr väldigt lite om. Vi kan bara dra slutsatsen att publiken uppskattar beskrivningar av våld och brott eftersom medier prioriterar den typen av nyheter.

Rapporteringen om brott berör grundläggande frågor om sant och falsk och ont och gott. Eviga berättelser som alltid fascinerat människor. Det kan vara en förklaring till varför det är innehåll som fångar läsare och tv-tittare. Men Ester Pollack är inte säker. Hon får ofta frågan och kan bara svara att det finns flera olika svar.

– En idé är att vi genom att läsa om våld kan uppleva en lättnad. Det kan verka motsägelsefullt, men effekten är att vi känner att vi själva inte är drabbade av detta otäcka som bevisligen finns. Det finns ett kaos, men jag är inte involverad. En annan hypotes är att brottsrapporteringen beskriver platser och beteenden som är farliga. Att ta del av sådana nyheter ger oss information om vad man ska se upp med. Vilket också kan betyda vad man ska vara rädd för.

Vi påverkas av media
Den bild av samhället vi möter via media påverkar oss och Ester Pollack menar att det förklarar den djupt rotade uppfattningen att våldet breder ut sig och blir allt grövre.

– I många medier är våld ständigt återkommande. Kvällstidningar och deras sajter på nätet skriver i stort sett alltid om ett eller flera mord. När man som läsare möts av de budskapen är det otroligt svårt att förstå att något som får så mycket uppmärksamhet faktiskt inte har samma proportion i verkligheten.

Hon hänvisar också till amerikansk forskning som visar att människor som tittar mycket på tv får en uppfattning om brottsligheten i samhället som mycket mer liknar mediebilden än hur verkligheten ser ut.

Hot mot demokratin
Nu är internet på väg att ersätta tv och tidningar som den primära nyhetsförmedlaren. Bland mycket annat har gränsen mellan nyhetsproducent och konsument luckrats upp.

– Det fanns en stor rädsla för att de traditionella medierna skulle falla till föga och skriva mer sensationsjournalistik och till exempel publicera namn i högre utsträckning än tidigare. Men så ser det inte ut att ha blivit. Redaktionerna har istället tagit rollen av att visa vad professionell journalistik innebär i det flöde av information som uppstått genom internet.

Istället pekar Ester Pollack på riskerna med webbplatser som drivs av privatpersoner och som spekulerar i bakgrunden till uppmärksammade brott och publicerar bild och namn på människor. Den typen av sajter underblåser rädsla och stärker föreställningen om ett våldsammare samhälle.

– De individer som söker sig till sajter som bekräftar deras syn på hur brottsligheten ökar och vad man bör göra, kan bli extremt förstärkta i sin världsbild. De befinner sig i isolerade bubblor som gör att en de utvecklar en fragmentiserad världsbild. I förlängningen är det ett hot mot demokratin.

Borde media ta ett större ansvar för den påverkan journalistiken har på människors föreställning av samhället?

– Ja, det önskar jag naturligtvis. Men vi behöver komma ihåg att redaktioner ser väldigt olika ut och att medvetenheten finns på vissa håll och saknas på andra. Men den här diskussionen måste alltid hållas vid liv. Sedan har vi det som handlar om publiken och vad den efterfrågar. Där tror jag att det finns hur mycket som helst att göra. Men vi behöver börja med att från tidig ålder bibringa våra barn och ungdomar ett källkritiskt och mediekritiskt förhållningssätt.

Text: Lotta Nylander, frilansjournalist på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Den mest dramatiska berättelsen tar störst utrymme i media

 lästid ~ 4 min