Tema

Fredsförhandlingar med religiösa fundamentalister – går det?

Över hälften av jordens krig har religion som bränsle. Men hittills har forskarnas intresse för att hitta lösningar på dessa konflikter varit ljumt. Nu ska en internationell forskargrupp undersöka möjligheterna att förhandla fred med jihadister.

Det är Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet,som leder gruppen av freds- och konfliktforskare, statsvetare, islamologer och religionsvetare som ska arbeta i fem år. Projektet heter ”Fredlig lösning av jihadistkonflikter? Religion, inbördeskrig och utsikter för fred”.

Isak Svensson menar att det funnits en ovilja bland freds- och konfliktforskare att ta i frågan om religion. Man har dels utgått från att konflikterna inte alls handlar om religion utan om helt andra saker. Dels har man varit orolig att bli kallad islamofob.När säkerhets- och terrorismforskare analyserar jihadism så är syftet snarare att bekämpa den än att få jihadisterna till förhandlingsbordet. För Isak Svensson är därför forskningsprojektet avgörande för freds- och konfliktforskningens framtid.

Ofta religiösa motiv bakom krig
Tre av fyra inbördeskrig med mer än 1000 döda har religiösa motiv. Om vi då inte har ett svar på hur dessa konflikter ska lösas kan vi börja ifrågasättas som forskningsfält, säger Isak Svensson.

Isak Svensson understryker att hans forskning inte pekar ut islam som konfliktkälla.

– Det gör vi inte. Vi ska jämföra islamiskt färgade konflikter med andra och leta efter likheter och skillnader.

Vad krävs då för att få till en fredsuppgörelse med militanta jihadister?

– Det vet vi inte än. Men vi ska undersöka varför dessa konflikter tycks svårlösliga och under vilka omständigheter det kan vara möjligt att lösa dem. Vi ska göra det med de teorier som finns tillgängliga, säger Isak Svensson.

Isak Svensson och hans forskargrupp ska ta bruk av gängse teorier kring konfliktlösning som utvecklats sedan kalla kriget, men som inte testats på just konflikter av religiös karaktär. Ett exempel är teorin om det mogna ögonblicket. Den stund då parterna är mogna för fredssamtal. Det inträffar ofta när de militära framstegen uteblir. När kriget börjar kosta för mycket. Då blir medling intressant.

Finns det ett sådant moget ögonblick för jihadister? Är de alls känsliga för konfliktens kostnader? Eller gör internationalisering av konflikterna att de hela tiden tillförs medel utifrån?

Andra orsaker i grunden
Själv är Isak Svensson inte säker på att jihadistkonflikter alltid i grunden handlar om religion. Gräver man på ytan kan det uppenbara sig materiella, politiska, egoistiska intressen, menar han. Men när konflikterna väl i klätts religiös språkdräkt tycks de svårare att lösa.

– Vi behöver spjälka upp de religiöst definierade konflikterna och se vad det egentligen är som händer och som driver på striderna, säger han.Vad är då att betrakta som framsteg? Isak Svensson framhåller de små stegen. Även om man inte kommit så långt som till en fredsuppgörelse kan en sonderande fredstrevare vara en framgång.  Liksom att inleda medling och sätta sig vid samma bord som sin kontrahent.

– Vi vill undersöka de snäva stegen mot en fredsprocess och se vad som finns att lära. Vi vill bryta ner processen i små delar och se var den stannar upp. På så vis får vi en intressantare analys. Vår forskning ska mynna ut i ny och bättre kunskap. Men det är inte vi som ska lösa konflikterna, det ska andra göra, säger Isak Svensson.

Text: Thomas Heldmark

Artikeln är ursprungligen publicerad på rj.se

Läs också

I huvudet på en klimatförnekare
29 september, 2016 | Redaktionen forskning.se
Helt kontantfritt – Sverige kan bli först i världen
28 september, 2016 | Redaktionen forskning.se
Bra motorik förbättrar inlärningen
28 september, 2016 | Uppsala universitet

Fredsförhandlingar med religiösa fundamentalister – går det?

 lästid ~ 3 min