Artikel från Blekinge Tekniska Högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Elvägar lyfts fram som ett lovande alternativ för storskalig effektivisering av transporterna. Men även om elvägar vinner på sikt bör vi i dagsläget satsa på snabbladdare ifall vi ska ha en chans att ställa om fordonsflottan till fossilfrihet 2030. Det visar en studie vid Blekinge Tekniska Högskola.

I debatten har elvägar lyfts fram som ett lovande alternativ för storskalig effektivisering av transporterna. Fokus har ofta legat på tung godstrafik men även möjligheten att koppla in personbilarna har nämnts.

En unik BTH-ledd studie har gjort den hittills mest omfattande jämförelsen över elvägars och snabbladdningssystems potential att minska transporternas miljöpåverkan och kostnader över systemens livscykler.

– Vi bör inte vänta på elvägarna. Snabbladdarna behöver börja skalas upp redan nu om fordonsflottan ska hinna ställas om i tid till 2030. Även om elvägar eller andra lösningar vinner på sikt bör vi satsa på snabbladdare i dagsläget. Detta skulle kunna ge ökade andelar på en världsmarknad för elbilssystem som förväntas växa snabbt efter hand som trycket från klimatförändringarna ökar, enligt forskningsledaren Dr. Henrik Ny vid BTH.

Studien konstaterar att elvägssystemen ännu är väldigt tidiga i sin utveckling. Klart är i alla fall att endast 10 procet av personbilarna idag kör så långt (över 150 km) på daglig basis att de behöver extra laddning och då kan snabbladdare räcka långt. En stor miljövinst ser dock ut att vara möjlig med elvägarna. De ger troligen större koldioxidbesparing per investerad krona (ca 3 kg CO2/kr) än snabbladdare (ca 0,6 kg CO2/kr). En nackdel med elvägarna är att de kräver en inlåsning av stora ekonomiska resurser under tre gånger så lång tid eftersom de förväntas ha cirka 60 års livslängd medan snabbladdarna håller i cirka 20 år. Dessutom kan elvägar i bästa fall vara på plats i stor skala om 10-15 år.

Kontaktinformation: henrik.ny@bth.se

Studien utfördes av Jesko Schulte som ett examensarbete vid Linnéuniversitetet. Den drevs dock av Henrik Ny som en del av forskningen inom GreenCharge-projektet. Studiens goda kvalitet understryks av att den hittills har vunnit två priser – Sparbanksstiftelsen Kronans och Rambölls priser för bästa examensarbete.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera