Tema

Regelbunden rörelseträning ger dementa ett bättre liv

Regelbunden träning stärker balansen hos personer med demens och leder till minskat hjälpbehov, visar forskning vid Umeå universitet. Regelbunden träning i form av övningar, som liknar vardagliga rörelsemoment och utförs med hög intensitet, kan förbättra balans och minska vardagliga hjälpbehov som exempelvis att förflytta sig och vid toalettbesök.

Träningspass på 45 minuter, två till tre dagar i veckan, kan bidra till förbättrad livskvalité för personer med demenssjukdom, en progressiv sjukdom som leder till gradvis nedsatt kognitiv förmåga och fysiska nedsättningar.

2012 fanns enligt Socialstyrelsen 150 000 personer med demens i Sverige, en siffra som väntas öka till minst 250 000 år 2050 i takt med att andelen äldre bland befolkningen ökar. Med en växande andel individer med demens i samhället så ökar vårdbehovet och vårdkostnader. För närvarande kostar demenssjukdom samhället ungefär 60 miljarder kronor per år, enligt Socialstyrelsen.

Träning borde vara en del av vården
– Regelbunden träning har en positiv effekt för personer med demens och borde därför vara en del av vården på äldreboenden. Studier som den här är ovanliga, men ger oss viktiga insikter att bygga vidare på för att utveckla en demensvård som på ett kostnadseffektivt sätt möter framtidens utmaningar och gör att personerna kan förbli självständiga längre, säger Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet och förste författare av artikeln.

Studien, som beskrivs artikeln med titeln Effects of a high-intensity functional exercise program on dependence in activities of daily living and balance in older adults with dementia, är en del i den större studien Umeå Dementia and Exercise Study (UMDEX), som gjordes på personer med demens på äldreboenden under 2011-2012.

I nästa steg ska forskargruppen vid enheterna för fysioterapi och geriatrik analysera vilken effekt träning hade på bland annat gångförmåga och kognitiv förmåga hos målgruppen, samt hur patienter och tränare upplevde träningsprogrammet.

Fördröjd försämring i träningsgruppen
I den publicerade studien ingick en grupp med 186 personer med demens på 16 olika äldreboenden i Umeåområdet, som alla var 65 år eller äldre och i behov av personlig vård.

Deltagarna lottades in i två grupper, där den ena fick ta del av ett högintensivt funktionellt träningsprogram under handledning av fysioterapeuter. I träningsgruppens program ingick olika funktionella övningar såsom benstyrka-, balans- och gångövningar, vilka återspeglar vardagliga rörelser. Träningspassen på 45 minuter skedde två till tre gånger i veckan under 4 månaders tid.

Istället för träning fick den stillasittande kontrollgruppen ta del av stimulerande aktiviteter i form av gemensamma prat-, sång- och högläsningsstunder. Detta för att kontrollera för de positiva effekter som mental stimulans genom gemenskap och uppmärksamhet har. Samtliga deltagare testades före träningen samt fyra och sju månader efter det att träningen avslutats.

På grund av demenssjukdomars progressiva förlopp märktes under perioden försämringar i självständighet i vardagliga aktiviteter hos alla deltagarna i studien. Men hos träningsgruppen skedde försämringarna i en långsammare takt och dessutom märktes förbättringar i balans. De positiva effekterna av träningen skiljde sig mellan olika demenstyper, där gruppen med vaskulärtypisk demens såg större effekter av träning än Alzheimer-patienter. För att bättre kunna planera och genomföra träning för demenssjuka så kan det därför vara viktigt att identifiera demenstyp.

Artikel
Effects of a High-Intensity Functional Exercise Program on Dependence in Activities of Daily Living and Balance in Older Adults with Dementia (JAGS) Författare: Annika Toots, Håkan Littbrand, Nina Lindelöf, Robert Wiklund, Henrik Holmberg, Peter Nordström, Lillemor Lundin-Olsson, Yngve Gustafson, Erik Rosendahl. DOI: 10.1111/jgs.13880

Kontakt
Annika Toots, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheterna för fysioterapi och geriatrik, Umeå universitet. Telefon: 090-785 8764. E-post: annika.toots@umu.se

Läs också

En enda gen förklarar en hel rad sjukdomar
8 december, 2016 | Uppsala universitet
Alternativ immunterapi ger färre biverkningar
8 december, 2016 | Uppsala universitet
Bypassoperation är bättre än ballongvidgning
2 december, 2016 | Örebro universitet
Självstyrning hjälper patienter med fantomsmärtor
2 december, 2016 | Chalmers tekniska högskola

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Regelbunden rörelseträning ger dementa ett bättre liv

 lästid ~ 3 min