Tema

Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget

Är solenergi billigare än kärnkraft? För konsumenten kostar varje kilowattimme (kWh) lika mycket, oavsett energikälla. Men frågan är vad som kostar oss mest i längden.

El är billigt i Sverige – cirka 100-150 öre per kWh för konsumenten. Att ladda sin smartphone varje natt under ett år kostar inte mer än 20 kronor, till exempel.

Men ett lågt elpris driver inte på en omvandling mot en större andel förnybara energikällor. Idag kostar en kWh lika mycket oavsett var elen i vägguttaget kommer ifrån – kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solenergi eller fossila bränslen.

– Vilken el som egentligen är billigast beror på hur man räknar. Det intressanta är vad som kostar minst över tid; vilka energikällor som ger den billigaste elen och, ur samhällets synvinkel, hur hållbart systemet blir, säger Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till rapporten Global Energy Assessment, som belyser behovet av en energiomställning.


På elräkningen: skatt, nätavgift – och själva elen
Elpriset påverkas av en rad faktorer och varierar från dag till dag, till och med från timme till timme. Eftersom el är en färskvara som inte kan lagras, blir den dyrare när elbehovet ökar. I regel är elen som billigast i juni och som dyrast i januari. När vattenreserverna sjunker minskar elproduktion direkt och priset stiger.

pengar

En kWh kostar idag runt 1-1,50 kronor för konsumenten. Men själva elen utgör bara 34 procent av elpriset. Övrig kostnad utgörs av elnätsavgift och skatter. Den fasta avgiften för att använda elnätet utgör 24 procent. Den allra största delen, 42 procent, är statliga pålagor i form av energiskatt, moms och andra avgifter.

När elmarknaden avreglerades 1996 och alla elkunder fritt kunde välja energibolag, blev priset ett konkurrensmedel. Idag finns omkring 130 elbolag i Sverige. Priserna sätts genom elbörsen Nord Pool som samordnar all elhandel i Skandinavien.

Sverige ligger på fjärdeplats i världen när det gäller elanvändning per capita, på grund av vårt kalla klimat och en elintensiv basindustri. Vi använder omkring 16 000 kWh el per person och år.

En kWh räcker till att basta i 12 minuter, använda hårtorken i 40 minuter eller ha två 60 Watts glödlampor tända under åtta timmar.

Kräver investeringar
Att ställa om energisystemet från fossila bränslen och kärnkraft till förnybara energikällor, enligt EU:s klimatmål, kräver investeringar i hela samhället, allt från klimatsmarta hus och energisnåla apparater till effektivare infrastrukturer. Här spelar politikerna en viktig roll, med lagar, skatter och subventioner för att reglera energimarknaden.

– Vad människor tycker beror på hur kostnaderna och riskerna värderas, men också hur man ser på olika alternativa energikällor.

I Tyskland har energiomställningen, ”Energiewende”, från fossila bränslen och kärnkraft till större andel förnybar energi, pågått i cirka 15 år. Åtta kärnkraftverk har stängts, men samtidigt har elproduktionen ökat tack vare sol- och vindkraft. Visserligen har landet kritiserats för att kolkraften ökat tillfälligt, men det är en följd av att EU:s utsläppsrätter varit så billiga att kolkraft under en period varit billigare än naturgas.

Energiewende har ett starkt folkligt stöd, trots att projektet är dyrt – 200 miljarder kronor per år i subventioner.

– Jag tror att vi även i Sverige har en informerad och kunnig befolkning som inser att energiomställning är vägen framåt, säger Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
– Ur ett brett ekonomiskt perspektiv kostar vår klimatpåverkan i längden mer, med utsläppen av växthusgaser och dessutom kärnkraftens olösta problem.

Det är också Internationella valutafonden (IMF) inne på i sin rapport How large are global energy subsidies? Där räknas man även in kostnaden för miljöförstöring när man konstaterar att fossila bränslen subventioneras med 5 300 miljarder dollar om året i världen.

Ett annat sätt att påskynda omställningen till förnybara energikällor är systemet med så kallade elcertifikat. Det är ett system där producenterna av förnybar el får certifikat som de kan sälja till andra elleverantörer.

Så funkar elcertifikaten

Elcertifikat infördes 2003 för att öka andelen förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Konsumenterna har en kvotplikt och måste köpa en viss mängd certifikat. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett elcertifikat som de kan sälja. På så vis får de extra intäkter och möjlighet att konkurrerar med icke förnybara energikällor.

De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.)

Kostnaden för elcertifikat är en del av det totala elpriset. Därmed är det lätt att jämföra olika elhandelsföretags priser.

Källa: Energimyndigheten

Inte samma personer som tjänar pengar på de olika energikällorna
I Sverige har produktion av förnybar energi längre varit skattebefriad, men nu föreslår regeringen en energiskatt även på solel från och med 1 juli 2016, bland annat för att elcertifikatsystemet ska fungera i den gemensamma marknaden med Norge.

– Vi vill ha en utveckling av solceller, men inget energislag kan i längden räkna med subventioner, meddelade energiministern Ibrahim Baylan förra våren.

Så vilka tekniker för förnybar energi bör man satsa på i framtiden? Enligt Energiforsks rapport ”El från nya och framtida anläggningar” har el från vattenkraftanläggningar lägst produktionskostnad av de förnybara energislagen, tätt följt av vindkraft. Lägger man till dagens ekonomiska styrmedel som skatter och elcertifikat blir istället vindkraften billigast per kWh. El från kärnkraft ligger någonstans i mitten medan el från solkraften är i särklass dyrast, även om teknikutvecklingen gör både vind- och solkraft allt billigare.

– Ett problem är att det inte är samma personer som tjänar pengar på de olika energislagen, till exempel kärnkraft och vindenergi, konstaterar Thomas B Johansson.

Det viktiga är en god, billig och stabil elförsörjning. Det menar även Marika Edoff, solcellsforskare och professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet.

– Billig el är en bra konkurrensfördel för Sverige. Jag tror inte industrin bryr sig om vilken energikälla som används, säger hon.

Elproduktionen i Sverige (2014)

Flag-Map_of_Sweden.svgEn tredjedel av Sveriges energi är el, som huvudsakligen produceras utan fossila bränslen:

  • Kärnkraft: 41 %
  • Vattenkraft: 43 %
  • Kraftvärme (från värmeverken): 9 %
  • Vindkraft: 8 %
  • Solenergi: 0,06 %

Källa: Svensk Energi, Elåret 2014

Elbehovet kommer att öka
Ännu står vindkraften bara för 8 procent och solenergin för så lite som 0,06 procent av elproduktionen i Sverige, även om en klar majoritet av svenska folket vill satsa mer på solenergi än på övriga energikällor, enligt SOM-institutet. I nuläget är det billigare för elbolagen att producera el med vattenkraft eller kärnkraft.

– De ser ingen lönsamhet i solel eftersom de redan har el att sälja, säger solcellsforskaren Marika Edoff.

Klart är att behovet av el kommer att öka i hela världen.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget

 lästid ~ 5 min