Tema

Därför fortsätter vi konsumera trots att det är ohållbart

Årets julhandel förväntar återigen slå nya rekord med en uppskattad omsättning på närmare 75 miljarder. Men när nu hela jordens framtid står på spel tycks den gamla devisen ’shop til you drop’, aldrig varit mer sann. Trots larmrapporter konsumerar vi bekymmerslöst vidare. En orsak är väl ingrodda vanor. När vanan styr är det svårt att göra förändringar. Det menar miljöpsykologen Annika Nordlund.

Vi är väl upplysta om att bilåkning och flygresor bidrar till global uppvärmning. Vi vet att vi äter för mycket rött kött och att slit och släng är ohållbart i längden. Men vi fortsätter ändå.

– Jag tror det är ett naturligt beteende för vi har hela tiden fått det bättre. Mer teknik, ökad konsumtion och ökat resande. Det är alltid svårt att tänka att nu ska jag till exempel inte få resa som jag gjort i hela mitt liv, säger Annika Nordlund.

Hon är docent i psykologi och forskare inom miljöpsykologi vid Umeå universitet. Sedan 1996 har hon studerat våra konsumtionsbeteenden utifrån ett miljöperspektiv. Hon har full förståelse för att vi inte lever som vi lär. En miljövänlig livsstil kan lätt kännas som en försämring, menar hon. Ett annat skäl är väl inrotade vanor. När vanor styr reflekterar vi inte längre, vi agerar på rutin.

– Om en vana etablerats då är det inte så konstigt att det inte sker en förändring. Vanan gör att det aktiveras ett mål som att till exempel ta sig till jobbet och per automatik kommer jag att befinna mig i bilen. Ska man bryta en vana handlar det om att tvinga upp beslutet på en medveten nivå och det är jättesvårt.

Vanor på gott och ont
Vanans makt är kostnadseffektivt för hjärnan. Den förenklar och snabbar på och gör att vardagen fungerar. Att göra avvägningar och analyser inför varje gång vi slänger sopor eller ska åka till jobbet skulle leda till att inget blev gjort. Problemet är att vissa vanor är dåliga för miljön. Annika Nordlund pekar ut just våra vardagliga rutiner som några av de största problemen i omställningen till en hållbar livsstil.

– Till exempel står privata transporter med bil för en mycket stor del av koloxidutsläppen i Europa. Men det är väldigt svårt att få till en förändring eftersom det i hög grad är vanor som styr att européerna tar bilen.

Även våra värderingar kommer att avgöra vilka val vi gör. Mer kollektivt orienterade värderingar gör till exempel att det är lättare att fatta miljövänliga beslut. Att vara medveten om ett problem påverkar också hur vi agerar, liksom vilken kunskap vi har. Annika Nordlund tar etanolbilen som exempel på hur ny fakta kan påverka. Först var etanolbilsägarna miljöhjältar men snart kom information om att etanolbilen bidrog till världssvälten och då blev de miljöbovar.

För stort ansvar på individen
I diskussionen om vår livsstils inflytande på miljön kan man invända att det vilar ett stort ansvar på individen. Det finns ju en rad faktorer som styr vårt beteende som vi inte kan påverka själva. Annika Nordlund håller med och säger att självklart är den kontext vi befinner oss i viktig. Bor vi på landsbygden utan kollektivtrafik finns det sällan utrymme för andra transportalternativ än egen bil. Eller har jag ingen plats i lägenheten för att förvara sorterat avfall kommer jag inte att vara benägen att sortera.

Det finns en ökad uppgivenhet inför alla val vi som privatpersoner ska göra för att rädda världen, något Annika Nordlund ser i sina i studier. I över tjugo år har hon studerat attityder till miljöfrågor och en allt vanligare inställning är det är dags att stat och kommun nu tar ett större ansvar. Det är en åsikt som Annika Nordlund delar.

– Vill vi att människor till exempel ska köpa el-bilar ska man kanske göra som i Norge där el-bilarna är momsfria. Eller ska biltrafiken minska så måste kollektivtrafiken utvecklas.

Är det på det sättet dåliga vanor ska brytas?

– Det är ett sätt men man måste arbeta med alla faktorer. Kontexten som vi lever i, våra attityder och värderingar och vår kunskap om betydelsen av olika val. Men det mest effektiva sättet att åstadkomma en förändring är att arbeta med lagstiftning.

Ska vi ha en strängare stat?

– Vi behöver en modigare stat.

Text: Lotta Nylander, frilansjournalist på uppdrag av forskning.se

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Därför fortsätter vi konsumera trots att det är ohållbart

 lästid ~ 3 min