Enligt SCB separerar 30 procent av alla svenska småbarnsföräldrar. Forskare vid Göteborgs universitet har kartlagt de viktigaste faktorerna bakom skilsmässorna – och ger fem tips som kan rädda förhållandet.

Enligt siffror från SCB 2012 separerar vart tredje svenskt par som har småbarn. Medelåldern på första barnet vid skilsmässan är 4 år och åtta månader.

I en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, svarade 452 föräldrar på en vetenskaplig enkät som mäter relationskvaliteten i fem olika dimensioner: enighet, samhörighet, tillfredsställelse, sensualitet och sexualitet. Enkäten besvarades vid tre tillfällen: när första barnet var sex månader samt när barnet fyllt fyra respektive åtta år.

Av de svarande hade 23 föräldrar separerat efter fyra år, ytterligare 16 efter åtta år. I studien kartlade forskarna de separerade parens relationer före de gick skilda vägar, och jämförde med relationen hos de som fortfarande levde ihop.

Studien fann vissa likheter:

– När barnet var fyra år låg både sexualitet och sensualitet på konstant låga nivåer både hos de separerade och de icke separerade paren, säger Malin Hansson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Stabilare för gifta par
De största statistiskt säkerställda skillnaderna sågs inom dimensionerna tillfredställelse, enighet och samhörighet: när barnet var sex månader var de separerade paren signifikant mindre överens inbördes, mindre nöjda med relationen, samt upplevde mindre samhörighet och en lägre kvalitet i sexlivet jämfört med de icke-separerade paren.

Studien visade att risken att skilja sig var dubbelt så hög hos samboende par som hos gifta. Även låg utbildningsnivå och arbetslöshet var riskfaktorer (vilket överensstämmer med SCB:s statistik från 2012).

Med hjälp av småbarnsföräldrarnas svar på frågan ”Vilka faktorer tror du har bidragit till din nuvarande situation (både positiva och negativa)?” kunde Göteborgsforskarna formulera sju faktorer som bidrar till separation. Dessa var: påfrestningar av föräldraskapet, påfrestande omständigheter, brist på intimitet, bristande kommunikation, skillnader i personlighet och intressen, bristande engagemang (i relationen), och negativa effekter av missbruk.

Papporna vill ha mer egentid
– Om man ska generalisera kan man säga att de separerade papporna ville ha mer tid för sig själva, medan mammorna ville ha mer tid tillsammans både med partner och med barn, säger Malin Hansson:

– Det är inte alltid dåligt att föräldrar skiljer sig. Men det finns ”onödiga skilsmässor” som är en följd av kommunikationsproblem eller en tillfällig svacka i relationen, och som skulle kunna undvikas genom ett ökat stöd. Här har även hälsovården ett ansvar. Vårdpersonal kommer ju i kontakt med de flesta blivande och nyblivna föräldrar, och bör ta på sig uppgiften att stödja dem i relationen genom att till exempel betona vikten av att dela ansvaret för hem och barn, ordna avlastning och framhäva betydelsen av att upprätthålla sensualiteten och det sexuella samlivet.

Artikel
Factors contributing to separation/divorce in parents of small children in Sweden (Nordic Psychology)

Forskarnas tips
Tydlig kommunikation. Prata öppet, tydligt och med raka ”jag-budskap”.
Sensualitet i vardagen. Slösa med kramar, pussar och fysisk beröring.
Tid tillsammans. Viktigt både som par (ordna avlastning) och som familj.
Bekräftelse. Ge varandra uppskattning och kärlek.
Vid problem i relationen. Vänta inte för länge med att söka hjälp!

FAKTA OM STUDIEN
Paren i studien var alla förstagångsföräldrar, gifta eller samboende, svensktalande och hade ett friskt barn. Medelåldern vid inkludering var 30,3 år för mammorna och 32,4 år för papporna. Av de inkluderade föräldrarna var 46 procent gifta och 54 procent var samboende. Alla par var heterosexuella och hade varit ett par i genomsnitt 5,1 år när de fick sitt första barn.

Läs mer:
Lust och Samliv – Att må bra i sin parrelation som nybliven förälder (och som småbarnsförälder)

För mer information kontakta:
Malin Hansson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 031-786 6094, 0766-186094 malin.hansson@fhs.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera