Artikel från Högskolan i Gävle
2 juni 2015

Naturen har blivit det heligaste vi har

I Sverige är naturen den helt dominerande källan till kraft och tröst vid livskriser. När svenskar söker trygghet ro och tröst ger de sig ut i naturen, till skillnad mot övriga européer som söker sig till religionen. Svenskars strategier för att till exempel hantera kris i samband med cancersjukdom presentaras nu i en bok av Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

Naturen som kraftkälla i Sverige
När svenskar söker trygghet ro och tröst tar de sig ofta ut i naturen, till  skillnad från övriga européer som ofta söker ro i religionen.

– Naturen har blivit det heligaste vi har. Den plats vi söker för att få ro och tröst i livets allvarligaste kriser.

I studien såg 68 procent naturen som viktig och att vända sig till  kyrkan bara 14 procent. Att lyssna på naturens musik 66 procent mot  religiös musik 14 procent.

– Detta gör antagligen Sverige unikt.

Vi är socialiserade på naturen
För  att förstå detta måste man samtidigt förstå hur vi i Sverige har blivit  socialiserade att älska naturen och att vara i naturen.

– I USA är det vanligare att man vänder sig till kyrkan vid en kris. Där  har man sedan barndomen gått i kyrkan och man ser sin president be.

–  Man använder helt enkelt det som finns i bagaget. Vi har natur och vi har en kultur av naturromantik. Allt finns där färdigt och det måste  cancervården använda mycket mycket mer.

Svenskarnas strategier vid kris
Dessa rön om svenskars strategier för att till exempel hantera kris i samband med  cancersjukdom presentaras nu i en bok av Fereshteh Ahmadi, professor i  sociologi vid Högskolan i Gävle.

En stor studie om  hur kulturen påverkar valet av coping-strategier, med deltagande av över  2000 cancerpatienter, ger ett entydigt resultat.

– Människor behöver definitivt strategier för att hantera inte bara  fysisk hälsa, utan också psykisk- och andlig/existentiell hälsa, säger  Fereshteh Ahmadi.

Att vara vid liv är inte samma som att leva
– "I Sverige vill de att vi ska vara vid liv, men hjälper oss inte att  leva” – går som en röd tråd i mitt material. Man måste uppmärksamma att  krisen finns kvar även om operationen gick bra. 

– Skicka människor till sköna naturplatser och hälsoträdgårdar. Uppmuntra  och hjälp även våra invandrare att se värdet i naturen.

Den nya generationen som nu bor i stora städer har kanske tappat denna  känsla för naturen. Detta kan vara ett sätt att ta dem tillbaka.

– Det blir samtidigt också ett sätt att hjälpa miljön, något man vördar aktar man.

Det egna ansvaret
Att själv försöka ta ansvaret för sin situation är den andra viktiga strategin vid kris i Sverige.

– Det intressanta är att jaget och det egna ansvaret hela tiden finns i  Sverige.  Att man själv måste ta ansvar för sina handlingar samt att man  lyfter fram positiv ensamhet.

Det här ser man även i den religiösa kontexten i Sverige. I USA till exempel ber man om att  ”Gud, ta mig i dina händer till en plats där jag blir fri från smärtan” i  Sverige ”Ta min hand så att vi tillsammans kan gå….”

Vid alla kriser
Denna  studie kan användas vid alla sorters kriser som, till exempel Estonia, Utöya. Nu  ska hon påbörja en studie riktad till andra grupper.

– Kanske till dem som har förlorat en viktig person i sin familj, som ett barn, som också tar med sig existentiella frågor.

Intresse från andra länder
Intresset från andra länder att göra en liknande studie även hos dem är stort. 

– Jag har valt ut Kina, Japan och Nordkorea. Länder som inte är religiösa, då meningen är att visa hur kulturen påverkar.

Studien utförs också i Turkiet, för att det där har växt upp en stark sekularism bland unga. Detta för att kunna jämföra med ett land som är  sekulärt men där religionen har påverkan på kulturen.

– Det tre första är länder som är starkt sekulariserade men där andlighet på ett starkt sätt har påverkat deras kultur.

I  Sydkorea har till exempel naturen också en stark betydelse men där går  man till bergen som har stort symbolvärde. En annan sak är att äta  hälsosam mat som de ser som andligt.

I Japan kan  man också förutspå naturens stora betydelse. I Kina är relationen till  familjen och den gruppindelade andan intressant, men de är absolut inte  religiösa.

– Turkiet har ett annat sätt att tänka, och en helt annat kultur där andlighet kanske inte är så viktigt. Så det  blir intressant att jämföra.


Studiens resultat

Existentiell coping:
Mitt liv är något större, man kanske dör men man tillhör något större och skall överleva på det sättet.

  • 01 Naturen som en viktig resurs
  • 02 Att lyssna till ”naturens musik”
  • 03 Vandra i naturen eller delta i en aktivitet utomhus som ger en “andlig” upplevelse
  • 04 Att själv omedelbart ta kontroll över sin situation utan Guds hjälp
  • 05 Tänka att livet är en del i en större och högre kontext
  • 06 Att sitta ensam och fundera och filosofera över livet och andra ting, att få pusselbitarna att falla på plats 

Andlig coping:
Man tror på någonting, en andlig kraft.

  • 09 Att tänka på en andlig kraft 
  • 11 Att uppleva starka andliga känslor 
  • 12 Få en andlig upplevelse med hjälp av andra
  • 14 Lyssna till andlig musik  
  • 15 Känna en stark andlig gemenskap med andra människor  
  • 21 Försöka att inte tänka på sjukdomen genom att fundera på andliga frågor  
  • 22 Hopp om en andlig återfödelse till denna värld 
  • 23 Ge andligt stöd till andra  

Religiös coping

  • 12 Att lyssna till religiös musik 
  • 13 Att be till Gud om hjälp
  • 16 Att tänka att man har gjort sitt bästa och nu ligger allt i Guds händer 
  • 17 Tankar på Gud eller Jesu lidande eller andra religiösa personers liv 
  • 18 Tänka att man alltid har haft en stark samhörighet med Gud 
  • 19 Att gå till kyrkan 
  • 24 Att söka hjälp av en präst eller en annan religiös ledare 

Fakta om studien
I  denna studie har enkäter fördelats bland personer som har/har haft  diagnosen cancer i Sverige, totalt 2355 personer har svarat. Resultaten  visar att naturen har varit den viktigaste coping-metoden hos  cancerpatienterna.

Det högsta medelvärdet (2,9) har faktorn ”Naturen har varit en viktig resurs för dig så att du kan  hantera din sjukdom”. Två av tre svarande (68 procent) att vistelser i naturen till stor eller ganska stor del har varit en hjälp för att må bättre under/efter sjukdom. Den näst viktigaste metoden är att lyssna på naturliga ljud som fågelsång och  vind. 66 procent av de svarande anger att detta i stor eller ganska stor utsträckning har hjälpt dem må bättre under sjukdomen. Att promenera eller delta i någon aktivitet utomhus, kommer på tredje plats.

Resultaten  från denna undersökning om vilken roll naturen spelar för människor med cancer, bekräftar resultaten från en tidigare studie. Baserat på resultaten från en kvalitativ studie bland patienter med cancer i  Sverige (Ahmadi 2006) har författarna genomfört denna kvantitativa studie för att undersöka i vilken utsträckning resultaten är tillämpliga på en bredare population av cancerpatienter i Sverige.

Utöver frågor som rör den tidigare kvalitativa studien har vi i utformningen  av den aktuella kvantitativa studien också använt RCOPE-enkät designad av Kenneth I Pargament.

Forskare
Fereshteh Ahmadi, forskningsledare och professor i sociologi, avdelningen för social arbete och psykologi, Högskolan i Gävle
Nader Ahmadi, docent i sociologi, avdelningen för social arbete och psykologi, Högskolan i Gävle
MarieAnne Ekedahl, docent i religionspsykologi, Uppsala universitet.
Pär Salander, Professor i social arbete, Umeå Universitet
Fariba Mousavi, Master i psykologi, Stockholm Universitet.

Kontaktinformation
Fereshteh Ahmadi, professor i socialt arbete E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera