Tema

Viktig studie av hur klimatet påverkar biologisk mångfald

​Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Hur klimatförändringar påverkar arters förekomst och utbredning är en central fråga i klimatdebatten eftersom människans inverkan på klimatet riskerar att hota den biologiska mångfalden. Men fram till nu har det saknats metoder för att undersöka hur den naturliga variationen i klimatet tillbaka i tiden har påverkat arters förekomst.

Krystyna Nadachowska-Brzyska och Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet, har nu för första gången kunnat belysa frågan i detalj genom att analysera hela arvsmassan hos ett 40-tal fågelarter. Genom att studera DNA-molekylens genetiska variation har de kunnat beräkna hur vanliga arterna har varit vid olika tidpunkter, från flera miljoner år tillbaka fram till historisk tid.

– Majoriteten av alla arter uppvisar cykliska svängningar i antal, säger Hans Ellegren. Svängningarna sammanfaller ofta med istidernas perioder.

Under kvartärtiden (Pleistocen, dvs de senaste två miljoner åren) har inlandsisen i återkommande perioder brett ut sig över stora landområden på jordklotet. Arters utbredning har då tryckts ihop, med minskande antal individer som följd. När klimatet har blivit mildare och isen dragit sig tillbaka har många arter åter ökat i antal.

Att arter ökar och minskar i antal tycks således vara en naturlig konsekvens av klimatets variation. Samtidigt varnar Hans Ellegren för effekterna av människans inverkan på de miljöer som många fåglar lever i och i längden också på klimatet:

– Den senaste istiden, för 110 000 till 12 000 år sedan, har haft särskilt stor påverkan på fåglarna. Många arter uppvisar då de alla krraftigast minskningarna i antal, säger han.

Det här gör att människans sentida påverkan på miljöer och habitat, och naturligtvis klimatet, riskerar att få extra stor negativ inverkan på redan nedgångna arter. Den antropogena påverkan kan därför vara det som gör att det ”tippar över” och till slut leder till utrotning.

– Vi har analyserat flera arter från IUCN:s röda lista över utrotningshotade arter och flera av dessa, t ex tofsibis, krontrana, brun mesit och kea, är sådana som låg på en nivå redan när människans aktiviteter påverkade deras utbredning, säger Hans Ellegren.

Undersökningen bygger på avancerade matematiska beräkningar av hur många individer av respektive art som har funnits vid olika tidsperioder för att ge den genetiska variation i arvsmassan som nu kan observeras. Undersökningen är den hittills mest omfattande i sitt slag.

Kontaktinformation
Presskontakt:
Linda Koffmar
Telefon:
018-471 1959
Mobil:
070-425 08 64
Epost:
Linda.Koffmar@uadm.uu.se
Presskontakt:
Anneli Waara
Telefon:
018-471 1974
Mobil:
070-425 07 18
Epost:
Anneli.Waara@uadm.uu.se
Presskontakt:
Petra Lindberg
Telefon:
018-471 82 49
Epost:
petra.lindberg@uadm.uu.se
Presskontakt:
Pernilla Björk
Telefon:
018-471 75 80
Mobil:
070-291 15 24
Epost:
pernilla.bjork@uadm.uu.se

Läs också

Ny kunskap kan ge bättre återvunnet aluminium
18 september, 2017 | Jönköping University
Fiskhonor gillar hanar som sjunger
18 september, 2017 | Göteborgs universitet
Kol kan ersätta knappa metaller
18 september, 2017 | Chalmers tekniska högskola
Liten havsreptil från juraperioden hittad
15 september, 2017 | Uppsala universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Viktig studie av hur klimatet påverkar biologisk mångfald

 lästid ~ 2 min