Skingra dunklet kring den biologiska mångfalden

Ett politiskt modeord som vi ofta får läsa om i nyheter är biologisk mångfald – men vad betyder det begreppet egentligen? Enkelt att slå upp i ett uppslagsverk men för att förstå förklaringen behövs naturvetenskaplig allmänbildning och begreppsförståelse. Det är skolans uppgift att förse alla medborgare med det, men forskning visar att en stor del av barn och ungdomar saknar grundläggande kunskaper i frågan.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är en av våra mest akuta samhällsfrågor idag. Därför är det viktigt att förstå vad begreppet innebär. I Nationalencyklopedin kan vi läsa: “biologisk mångfald, biodiversitet, artrikedom, genetisk variation inom arter samt mångfalden av ekosystem”. Men vi behöver naturvetenskaplig allmänbildning för att förstå en sådan förklaring. En stor internationell studie från 2010 på temat hur biologisk mångfald uppfattas av barn och ungdomar, visar att en oroväckande stor andel saknar grundläggande kunskaper i frågan. 14 procent visste inte ens vad utrotningshotade arter betyder. Sverige har undertecknat FN:s konvention om biologisk mångfald och därmed förbundit sig att arbeta för ökad kunskap inom området. I läroplanen för grundskolan, står att alla elever ska lära sig om biologisk mångfald för att kunna diskutera samhällsfrågor.

– Om vi tänker oss begreppet biologisk mångfald som att det är natur med många växter och djur är vi inne på rätt spår. Om vi även inser att det behöver finnas variation inom arter och många olika ekosystem för att det ska finnas många olika växter och djur, då har vi med oss en okej vardagsförklaring av begreppet, säger Maria Ferlin, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik vid Högskolan i Borås.

Maria Ferlin har i sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, studerat hur biologisk mångfald presenteras i grundskolans biologiböcker för de högre årskurserna. Hon har tittat på allt innehåll som har en koppling till biologisk mångfald. Det handlar om en stor del av innehållet böckerna, då begreppet har en koppling till flera områden, som systematik, ekologi, evolution och genetik.

Brister i läroböckerna
Marias avhandling visar att området biologisk mångfald är dunkelt förklarat i läroböckerna. De naturvetenskapliga orden saknar ofta en tydlig förklaring. I de fall orden är förklarade så kan det vara tidigt i texten men i några kapitel längre fram kan de dyka upp i ett annat sammanhang och då upprepas inte betydelsen utan eleverna förväntas ha den med sig sedan tidigare läsning. Ett typiskt exempel på något som brukar förklaras tidigt och sedan återkomma är ordet art. Det är inte säkert att begreppet art är förankrat hos eleverna när det återkommer senare i texten, visar forskningen. Dessutom används ord med lite olika betydelse i olika avsnitt, vilket kan bli förvirrande. Det händer också att bilder som är tänkta att komplettera, kan visa något annat än vad texten säger. Ibland dyker det också upp rena faktafel.

– Att fåglar till exempel är de enda ryggradsdjuren som kan flyga, tycker inte jag borde stå i en lärobok då påståendet inte stämmer, konstaterar Maria Ferlin.

I en av läroböckerna står det: “När du går genom en granskog på vintern kan du få syn på ett meståg, som drar fram från träd till träd i ett livligt följe.” Även om det finns en förklaring i texten, är risken stor att det blir en målande beskrivning enbart för läsare som redan har en förståelse om vad ett meståg är. För att vi ska känna igen oss i många av läroböckernas exempel med vardagsanknytning, visar studien att det hjälper om vi är vana att vistas ute i naturen och om vi är bekanta med det svenska kulturarvet.

Lärarens ämneskompetens viktig
Tidigare studier visar att i de naturvetenskapliga ämnena används läroböcker i hög grad. Och ju mer osäkra ämneskunskaper en lärare har, desto mer styr texten i läroboken helt innehållet i undervisningen.

– Det är just när ämneskunskaperna är osäkra, som läraren har som svårt att komplettera och nyansera läroböckernas texter så att de kan förstås av olika elever. Vid en första anblick kan texterna i böckerna verka tydliga men den ämneskompetente upptäcker vid mer noggrann läsning stycken där texten behöver förklaras ytterligare. Ett klassiskt exempel på hög biologisk mångfald är förstås regnskogen. Men biologisk mångfald kan studeras även vid den egna skolans fotbollsplan – den finns i den egna vardagen och i städerna. Detta behöver läraren nyansera för eleverna, menar Maria Ferlin.

Variation i utbudet av läroböcker önskvärt
Maria Ferlin vill i framtiden gärna se exempel på en variation i utbudet av läromedel. Som det ser ut nu har alla biologiböcker ett liknande upplägg.

– Ofta håller ändå innehållet i dagens läroböcker hög kvalitet. Jag vill inte påstå att de generellt är dåliga, tillägger hon. Vid arbetet med avhandlingen har hon funderat över hur det vore med en bok där naturvetenskapliga ord förklaras mer noggrant. Begreppet energi kunde till exempel definieras på ett sätt som håller som grund både i fysik och biologi. Texterna skulle även kunna ta upp hur begreppen hänger ihop med varandra i viktiga naturvetenskapliga sammanhang.

En torrare lärobok?

– Ja, det riskerar den ju att bli. Och tunnare men kanske tydligare och kan fungera bättre som bas för en flexibel undervisning. Då kan den sedan i undervisningen kompletteras och konkretiseras av ämneskunniga lärare. Böckerna kompletteras förhoppningsvis med undervisning, som till exempel film och framförallt övningar utomhus för att ge en känsla för vad biologisk mångfald är. Det vore kul om ett sådant annorlunda upplägg av lärobok kunde testas, säger Maria Ferlin.

LÄS MER
Länk till Centrum för biologisk mångfald
Länk till National Geographics och ett spel om biologisk mångfald

Text: Linn Gustavsson, praktikant på forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se