Forskning kan öka arbetsförmågan hos långtidssjukskrivna

I avhandlingen ”Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave” har hon studerat långtidssjukskrivna kvinnor. De flesta har muskuloskeletala besvär – ofta nack- och skulderbesvär.

Kvinnorna arbetar inom human serviceyrken. Det innebär kommunal verksamhet som skola, omsorg, personliga assistenter, städ och skolkök men även inom administration och ledning. Kvinnorna bor i samma storstad i Sverige. Många av kvinnorna har dessutom även psykiska besvär som depression, utbrändhet och stress.

– Det stora antalet långtidssjukskrivna har varit ett stort problem för samhället. När sjukskrivningsreglerna ändrades 2008 minskade antalet något. Men nu har det börjat stiga igen. Och det är fler kvinnor än män som är långtidssjukskrivna, säger Linda Åhlström, som också är sjuksköterska vid Arbets- och miljömedicin och disputerar nu vid Göteborgs universitet vid Sahlgrenska akademin och Institutionen för medicin.

Träning en viktig faktor
Ur gruppen valdes 60 kvinnor med nacksmärta slumpmässigt ut för en randomiserad studie. De fick prova olika åtgärder – interventioner. En grupp fick exempelvis testa intensiv styrketräning tillsammans med en coach när en annan grupp fick ha på sig en biofeedback-väst som larmar när man går och spänner sig. Från denna grupp har Linda Åhlström även intervjuat 16 av kvinnorna.

– Jag har kommit fram till flera viktiga slutsatser. En av dem är att en intervention med intensiv styrketräning kan användas för att minska smärtan och öka arbetsförmågan, säger hon.

Hon har också identifierat faktorer som kan underlätta återgång i arbete. De individer som hade rehabilitering och stödjande förhållanden på arbetsplatsen ökade sin arbetsförmåga över tid.

– De här kvinnorna har varit sjuka länge. De arbetar ofta enligt en jojo-princip att de är sjukskrivna ett tag, arbetar ett tag och blir sjukskrivna igen. Kvinnorna har testat och prövat det mesta för att må bättre.

– Man kan tycka att det är sunt förnuft att det underlättar om man känner sig välkommen på arbetsplatsen, men det här var faktorer som faktiskt gjorde skillnad, fortsätter Linda Åhlström.

Slutligen har hon också kommit fram till att en enkel fråga från ett arbetsförmågeformulär: ” Hur skattar du din nuvarande arbetsförmåga jämfört med ditt livs bästa”, där individen får göra uppskattningen på en skala från 1 till 10, kan användas som en indikator och komplement till det fulla frågeformuläret för att skatta arbetsförmågan.

– Nu hoppas jag att jag kan komma tillbaka till arbetsgivaren och berätta om mina resultat. Jag vill också besöka exempelvis Försäkringskassan och Företagshälsovården där mina resultat kan vara till stor nytta, säger Linda Åhlström.

Text: Anna Kjellsson

FAKTA
Disputationen äger rum den 6 oktober vid Institutionen för medicin vid Avdelningen samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet. Kl. 9:00 i sal Hamberger, Medicinaregatan 16A.