Artikel från forskning.se
9 september 2014

Roboten kan bli en trygghet för de äldre

Äldreomsorgen hotas av både resurs- och personalbrist i framtiden. Ett sätt att avlasta personal och öka tryggheten för äldre är att använda ny teknik. Det pågår en hel del forskning om robotar inom äldrevården.

Maskiner som kan utföra arbete har länge funnits inom industrin, men vården och specifikt äldreomsorgen är också sektorer som robotforskare intresserar sig för. Där kan robotar komma till nytta genom att avlasta personalen, bidra till säkrare miljöer för de äldre och till med fungera som ett slags sällskap.

EU-projektet Hobbit är ett exempel på ett robotprojekt som är skräddarsytt för äldre personer med hjälpbehov. Roboten kan rulla runt i en lägenhet och har sensorer som hela tiden bevakar en människas position. Om den gamle har fallit går ett larm, men roboten kan också meddela att det är dags att röra sig efter några timmar i tv-soffan. Hobbit kan även lära sig att hämta saker och påminna om rutiner i vänlig ton.

Robotar aldrig arga
– En robot kan inte bli irriterad, och det är utmärkt. Det gäller att hitta områden där maskiner faktiskt är bättre än människor så att de kan komplettera oss. De kan påminna en människa 100 gånger om att ta sin medicin utan att förlora kontrollen, säger Susanne Frennert, doktorand på avdelningen för rehabteknik vid Lunds tekniska högskola.

En annan möjlig användning för robotar är att montera på kamera och bildskärm och koppla upp hemtjänstpersonal och anhöriga för en pratstund. Inte minst barnbarnen har i de försök som gjorts i Sverige med roboten Giraffen gillat att på distans prata och styra roboten hemma hos farmor.

Att vara omgiven av kameror och sensorer, kopplade till nätet, innebär både ett säkerhets- och integritetsproblem. Det kan kännas tryggt, men också som ett ingrepp i den personliga integriteten.

Hjälp med toalettbesök
– Det handlar mycket om hur man gör detta. De äldre måste få välja själva och inte pådyvlas några lösningar de inte accepterar. Man kan inte bara sätta upp kameror. Det måste vara valfritt, säger Susanne Frennert.

En annan aspekt av integriteten är den där robotar kan hjälpa till med hygien på toaletten utan att hemtjänstpersonalen måste ingripa. I Japan finns mycket utveckling både inom toalett- och duschområdet, där automatiska system hjälper de gamla. Kostnaderna är fortfarande höga, men de utvärderingar som gjorts har visat att de äldre upplever en ökad värdighet.

Steget till att roboten får en social funktion är inte så långt. Ensamheten kan potentiellt bli mindre tung att bära med ett slags sällskap som också har en trygghetsfunktion. Enligt Susanne Frennert får de robotar som i dag rullar hemma hos gamla svenskar snabbt namn och egenskaper. De får ett slags husdjursfunktion, men måste framför allt ses som verktyg, säger Susanne Frennert.

Kompletterar människan
– Om man tittar på de robotar vi har i dagsläget, så är de inte något annat än hjälpmedel, det måste finnas människor med i bilden. Det kan vara ett komplement, men inte en ersättning. Men utvecklingen går snabbt och det kan komma nya lösningar.

Att robotar kommer att spela en roll i framtidens äldrevård är helt klart. Hur stor rollen blir återstår att se. Socialgerontolog Mats Thorslund, KI, är försiktigt positiv.

– Äldreomsorg handlar mer om personal och bemötande. Det är ju inte som den högspecialiserade medicinen när man hittar nya tekniska innovationer. Jag tror heller inte besparingspotentialen är så stor inom äldreomsorgen, men man måste ju diskutera möjligheterna. I bland kan tekniken ligga längre fram än vår förmåga att ta till oss de positiva sakerna.

Tillfrågade experter:
Susanne Frennert, doktorand på avdelningen för rehabteknik vid Lunds tekniska högskola.
Mats Thorslund
, KI, professor i socialgerontologi, verksam vid Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Skribent: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera