10 juni 2014

Bra läge bland svenska djur vad gäller antibiotikaresistens

Antibiotikaanvändningen till djur och antibiotikaresistensen hos bakterier från djur i Sverige är internationellt sett låg. Det visar rapporten Swedres-Svarm 2013, som presenteras idag av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Folkhälsomyndigheten. – Men vi kan inte slå oss till ro. Varje dag måste vi alla arbeta för bättre antibiotikaanvändning och säkrare smittskydd för att behålla det goda läget, säger veterinär Christina Greko vid SVA.

Försäljningen av antibiotika för användning till djur är låg i jämförelse med flertalet andra EU-länder.

– Det finns ett stort engagemang för antibiotikafrågorna i Sverige och det är glädjande att avläsa effekten av detta i statistiken, säger Christina Greko.

Veterinär Björn Bengtsson, SVA, manar också till fortsatta ansträngningar:

– Resistensläget bland svenska djur är fortfarande mycket gott, men det kan snabbt försämras om vi inte är vaksamma. Fortlöpande övervakning är därför viktig.

Resistens av ESBL-typ, hos tarmbakterier från livsmedelsproducerande djur, har under senare år uppmärksammats i flera länder. I Sverige har bakterier med ESBL-resistens tidigare påvisats hos såväl sällskapsdjur och hästar som hos fjäderfä, grisar och nötkreatur.

– Våra undersökningar under 2013 visar att ESBL-resistens finns hos bakterier från kalvar men att det är ovanligt. Men om antibiotika används oansvarigt är det sannolikt att bakterierna skulle få en vidare spridning, fortsätter Björn Bengtsson.

ESBL är en förkortning av engelskans extended spectrum beta-lactamases och står för enzymer som bryter ned antibiotikatyper som penicilliner och cefalosporiner. Dessa antibiotika blir därmed verkningslösa.

Rapporten Swedres-Svarm är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, med data om människor, och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), med data om djur från det veterinära övervakningsprogrammet Svarm.

Referenslänk: Läs Swedres- Svarm-rapporten

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera