Studie ska minska trycksår

– Trycksår kan orsaka stort och onödigt lidande som i värsta fall kan pågå i månader. Rätt förebyggande åtgärder och information till patienterna kan ge snabba förbättringar. Färre trycksår leder dessutom till kortare vårdtider och effektivare vård, säger Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap och FoU-ledare inom kirurgdivisionen på Akademiska sjukhuset.

Forskarna undersöker nu hur väl vårdpersonal och studenter känner till förebyggande insatser, till exempel tryckavlastning och att motverka undernäring/vätskebrist, men också hur man praktiskt använder olika hjälpmedel vid förflyttningar.

Startskottet för studien gick i november i fjol, då närmare 50 undersköterskor och sjuksköterskor på samtliga vårdavdelningar deltog i en utbildning på kliniskt träningscentrum. Deltagarna fick då träna praktiskt på optimal lägesändring av 70-åriga personer i olika viktklasser.

– Deltagarna fick testa ett nytt hjälpmedel utvecklat i USA, MAP-systemet, som innebär att trycksensorer under lakanet kopplas till en monitor. Apparaten scannar tryckpunkter, områden på kroppen där trycket är för högt, som syns som röda fält på monitorn, berättar Lena Gunningberg. Hjälpmedlet har ännu inte nått den svenska marknaden, men har precis börjat användas i USA. Spontana kommentarer från de deltagande sjuksköterskorna och undersköterskorna var att detta var ett jättebra hjälpmedel.

– Den här sortens medicintekniska hjälpmedel kan på sikt bli ett alternativ till dyra sängar för högriskpatienter. Tekniken kan också bidra till att göra patienterna mer delaktiga och motiverade att vända sig själva, eller få hjälp av personalen att lägesändras, framhåller Lena Gunningberg.

Nästa steg i satsningen blir en tremånadersuppföljning av utbildningsmomenten. Under våren ska man undersöka kunskap och färdigheter hos sjuksköterskestudenter på termin två och sex.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska en riskbedömning göras på alla patienter över 70 år som läggs in för vård. Vid förhöjd risk upprättas en individuell vårdplan och patienten undersöks dagligen. Tryckavlastande hjälpmedel används när en patient redan fått trycksår eller är i riskzonen. I mars genomför SKL nästa landsomfattande mätning av förekomsten av trycksår. Från i år tas även åtgärder som exempelvis lägesförändring och hälavlastning med i beräkningen som avgör hur mycket stimulansmedel landstingen får.

FAKTA:
Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Om trycksår
* Uppkommer när huden på ett visst område utsatts för ett tryck som gör att blodtillförseln störts. Mest utsatta är områden där ben ligger tätt under huden, som hälar och korsrygg.

* Risken är hög om en patient blir stillaliggande på grund av sänkt medvetandegrad, skador, svaghet eller smärta. Andra riskfaktorer är nedsatt rörelse- eller gångförmåga, minskat mat- och vätskeintag, inkontinens eller försämrat allmäntillstånd.

* Indelas i fyra grader, från rodnad på huden till död vävnad (nekros).