Artikel från forskning.se
18 november 2010

Dubbdäck på barmark river upp skadliga vägpartiklar

Ett självklart val för att förhindra halka. Men hur påverkar dubbdäcken vår hälsa och våra vägar? Mattias Hjort är forskare på statens väg- och transportforskningsinstitut.

Varför ska man ha dubbdäck på vintern?
— Dubbade däck ger ett bättre grepp på de farligaste underlagen, som riktigt hal is och underkylt regn. Dubbarna på däcken river dessutom upp snö och is, vilket gör vägen repig och mindre hal- även för de bilar som kommer efter. Vid en minskad dubbdäcksanvändning blir underlaget halare, då odubbade däck polerar vägytan. Effekten kvarstår sommartid och utan dubbdäck skulle uppruggning av vägytan kunna bli aktuellt för att undvika olyckor. Detta sker i dag med särskilda maskiner i Italien och andra länder där dubbdäck inte används. 

Vilka anledningar finns för att inte använda dubbdäck?
Dubbdäcken sliter upp partiklar från vägbanan, vilket både är kostsamt att åtgärda och kan vara hälsofarligt. Problemet är  störst i storstäder, då höghus förhindrar luftens cirkulation. Resultatet blir att partiklarna stannar kvar i luften mellan husen och gör den farlig att inandas. På landet späds halterna ut i större omfattning.

Vid lägre hastigheter, som vid typisk stadskörning, orsakar dessutom dubbdäcken mer buller än odubbade bildäck.  

Hur kan dubbarna slita upp partiklar från vägen?
— När däcken rullar slår dubbarna ner i vägen och river upp underlaget. Acceleration och inbromsning tros öka effekten. När det är mycket snö på vägarna rivs endast snön upp och vägarna skadas inte. Det är alltså först när dubbdäck används på barmark som slitage uppstår. Olika dubbdäck sliter dessutom olika mycket på vägen, en egenskap som bland annat beror på antalet dubbar.

Finns det några alternativ till dubbdäck?
— De dubbfria vinterdäcken finns av två typer. Den ena är utvecklat för våra nordiska väderförhållanden och fungerar bra på de flesta snö- och istäckta ytor. Däremot har de brister när underlagen är som mest hala, exempelvis vid underkylt regn. De andra dubbfria vinterdäcken är avsedda för centraleuropa och skiljer sig avsevärt från våra nordiska däck.

I dag finns en balansakt mellan trafiksäkerhet och vägslitage. Det är dock troligt att man kan utveckla dubbdäck som uppfyller säkerhetskriterierna lika bra eller bättre än nuvarande däck och som dessutom sliter mindre. Att ta fram sådana däck tar dock flera år. Snabblösningen är att minska användningen av dubbdäck.

Finns det några regler om hur mycket partiklar som får finnas i luften?
— Det är EU som bestämmer vilka gränsvärden som ska gälla i Europa. Gränserna är satta under de nivåer som normalt förekommer i Sverige. Användningen av dubbdäck är en betydande orsak till varför värdena överskrids.

Gränsvärdena anges i vikt, vilket skapat ett fokus på att ta bort de allra tyngsta partiklarna ur luften. Dock verkar det vara de minsta partiklarna som är de mest hälsofarliga. Av denna anledning kommer en lagändring (se fotnot) som är antalsbaserad. Därmed  måste även de mindre partiklarna tas bort.

Text: Marie Palmnäs, forskning.se

Fotnot: Från och med september 2014 kommer en ny lagstiftning att träda i kraft. Skillnaden är att gränsvärdena är antals- och inte viktbaserade. Syftet är att sätta press på bilindustrin att även minska halterna av de mindre partiklarna.  I dagsläget finns dock ingen tillförlitlig mätmetod för partiklar under 20 nanometer.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera